LotR (Privat)

Keya nickade och började rida, försiktigt då stigen var smal och fallet långt. "Följ efter mig." sa hon och tog sig fram.

Banner lät henne passera innan han följde efter henne. Han höll blicken stadigt på hennes ryggtavla och släppte den inte på brist av annat att göra. Fortfarande kände han sig en aning dum utan en enda vettig förklaring till varför.

En enda gång är hon nära att falla men hästen återfår balansen och slutligen är de nere på fast mark igen.

Det var förrän de hade stadig mark under fötterna, eller hovarna om man nu såg det på det sättet, som Banner kunde slappna av och lösa på greppet om tyglarna en aning som han för tillfället höll i ett nästan krampaktigt sätt.

"Vi borde vila, slå läger." mumlade Keya, hon var trött, även hon hade suttit på helspänn. De hade ridit hela dagen utan rast och vila för att hinna över och slippa sova på berget och nu var hon utmattad.

Banner dolde en gäspning med handryggen.
"Det låter som en bra idé." Han kollade sig omkring. "Ser du någon bra plats?"

Keya hoppade av hästen då hon av trötthet inte orkade sitta upp. Skulle hon gå kanske hon skulle få mer energi?
"Där?" sa Keya och pekade, det verkade bli regn och det hon pekade på var en liten grotta-

Han synade grottan. "Det ser bra ut."
Banner satt av och började leda hästen dit istället för att slippa gå fram och tillbaka med packning. Och förresten behövde hästen få vila någorlunda än få ha extra tyngd för ett par ynka meter.

Keya ledde hästen dit och började packa av den. Hon sadlade av stoet med och lät henne gå fri. De borde göra upp en eld och inte gå allt för långt in, man vet aldrig vad som fanns i grottor.

Banner hade redan börjat plocka åt sig grenar och kvistar för att kunna få igång en bra eld när han slängde en blick bort mot Keya.
"Inga minnen som hemsöker dig?", sade han och granskade henne.