Den stumma häxan...

1. JAA!!! och så dissar hon Marcus totalt på något sätt...
2. Han hotar nån slytherinare
3. Jag tycker det är bra att allt inte handlar om 'Den stumma häxan' utan att det händer saker runt omkring henne också, så att det inte är bara hon som har problem hela tiden. Det kan bli långtråkigt. Eftersom du gör att det händer saker med hennes vänner också får man lite variation i berättelsen.

1. Ja Marcus kan ta henne till deras sovsal och sedan vaknar hon där när Marcus är ensam där inne

2. Hm... vet inte.... XD

jag ska läsa den här när jag kommer hem
Men än så länge verkar den jättebra^^

Okej, nu har jag sträckläst allt och det var



Skriv mer NU!

Stolt jag känner mig när jag sträckläste allt på typ 3 timmar *proudface*

Nej men

bra!

Snacka om min hjärtattack när jag öppnade spoilern

haha *evil face*

fick också hjärtat i halsgropen!

Kapitel 36: Obehagligt fall och överraskande upptäckter.
Elisa
Jag och Time var nog en av de första som stod vid Gryffindors lagkapten för att vara med på uttagningarna. Jag oroade mig för Amelia och Reg. Vart var dem?
”Tim, kör hårt!” Sa den äldre Gryffindoraren glatt, som hette Jack Yard, och Tim sparkade hårt i marken och for uppåt som en raket. Jag applåderade glatt åt honom när han norpade åt sig de flygande bollarna. Men jag oroade mig fortfarande för Amelia. Hon hade försvunnit vid frukosten och sedan hade hon inte setts till sedan dess. Det gjorde mig lite sorgsen att jag inte visste var hon var belägen för ögonblicket. Reg skulle ju väntat på Amelia, han kan väl inte fortfarande göra det? Han måste ju förstått vid det här laget att han skulle missa uttagningarna. Fast när jag tänkte efter skulle jag nog gjort detsamma om inte Tim då blev alldeles ensam till att gå på uttagningen av oss fyra. Jag bannade mig själv lite. Amelia och Reg skulle säkert dykt upp när som helst. Inget att oroa sig för… nu. Jag tittade upp precis i tid för att se Tims kvast göra ett konstigt hopp i luften innan han föll av kvasten, chockat såg jag på när han föll ned huvudet först från kanske 30-40 meters höjd.
”Arresto Momentum” Hörde jag Madam Hooch säga och hon viftade med trollspöet. Tim saktade ned i luften men slog ändå i marken med en hård duns. Vad hade hänt!?

Marcus
Jag såg på Amelia som bara låg där. Hon var inte död va? Nej tänk om jag hade dödat henne! Jag gick försiktigt fram till henne innan jag såg att bröstkorgen hävde sig upp och ned.
”Det var för väl.” mumlade jag sakligt och iakttog henne en liten stund. Hennes kläder passade henne otroligt väl. När hennes glasögon var borta kunde man se hennes perfekta ögonfransar. Jag slog snabbt bort blicken från henne. Vad i helvete höll jag på med? Jag borde… gömma undan henne eller något. Kanske kunde jag lägga henne i min sovsal? Men jag visste inte hur jag skulle få upp henne, vi hade ju trots allt fått hjälp av Isaac…
Hur skulle jag göra?

Reg
”Varför då?” Frågade jag Isaac som fortfarande såg retsam ut. Jag hade en tanke i bakhuvudet om att slå till honom. Men jag ville inte riktigt utsätta mig själv för trubbel med att använda fysiskt våld mot någon som har ganska mycket lägre standard än jag. Jag suckade.
”Ger du upp så lätt?” Sa Isaac förvånat och jag gav honom en trotsig blick.
”Jag ger inte upp, jag går till en lärare.” Svarade jag och Isaac skrattade till.
”Går du till en lärare? Jag som trodde att Gryffindor var elevhemmet de modiga hamnade i.” Konstaterade Isaac och jag visste att han försökte reta upp mig. Men jag kunde ändå inte låta honom komma undan med att säga så om mig... eller mina vänner som trots allt går i samma elevhem. Jag iakttog honom en stund innan jag drog min trollstav och riktade den mot honom snabbare än han fick upp sin egen.
”Ta upp den och du blir märkbart stel.” Sa jag när Isaac sträckte sig ned mot hans ficka och kände mig lite stolt över att ha lyssnat noga på lektionen. Hans hand stoppades genast och hans armar hamnade i kors framför hans bröstkorg. Isaac öppnade munnen för att säga något innan han slöt den igen. Snart öppnades den igen och jag fick höra något man aldrig kunde tro att han skulle säga:

”Jag hjälper dig in till uppehållsrummet.”

Hoppas det var bra, även om det inte är perfekt. Men det är (lite) längre än de senaste (20) kapitlen.
Antagligen inte så spännande som ni förväntade er men… liksom… X_x’’

Jaja frågor:
1. Reaktioner på kapitlet?
2. Är det något ni tycker att jag INTE borde göra i fortsättningen?
*3. Vilka känslor brukar ni få när ni läser min FF?