De utvalda

Ethan suckade ledsamt och gjorde inga försök att hålla om henne eller försöka försonas...Hon skulle bli glad igen i sin itd.

Eletha vände sig inte om hon visste att hon gjort fel men ville inte erkänna och snart lugnades hennes andetag och hon somnade.

Ethan strök henne över håret då hon somnat och drog en filt över dem, snart sov han med.

(Nu gör jag lite veckohopp xD)

Tiden gick och man såg mer och mer att Elethas mage växte, snart gick det inte längre att dölja. Folk började kasta blickar efter henne och det börjades viska om horunge.
Eletha höll sig inne på sitt rum så mycket som möjligt mest för att inte besvära Ethan med hennes hemska humörsvägningar som var värre än då hon burit Simon. Kanske mest berodde det på tjänstefolkets attityd mot henne.

Ethan hade arbetat, hårt, de senaste veckorna. Han satt inne på sitt kontor mest hela dagarna och helt enkelt bara arbetade. Han hörde inte tjänstefolkets viskningar, men han såg ELethas mage växa och det gjorde honom överlycklig.
Han träfffade henne dock inte så mycket, bara på kvällarna då hon knappt var hos honom längre...
För tillfället var han och arbetade, som vanligt i sitt kontor.

Eletha låg hopkurad på sin säng och stirrade in i väggen. Simon hade nyss varit där och tvingat i hennes mat, men hon åt som en snäll flicka, hon åt för barnets skull, för Ethans men inte för sin egen. Rent fysiskt mådde hon bra och hon brukade ta långa promenader i skogen då hon inte var instängd på sitt rum. Ethan kom till henne eller hon till honom, men det var på kvällarna och nu var det inte kväll.
Eletha befann sig i en känslig period vilket gjorde henne lättsårad, arg och ledsen liksom sprudlande glad ibland. Hon ville inte störa Ethan därför höll hon sig undan och inte delge honom minnen som tärde på hennes inre från den tiden han inte var med henne.

Ethan reste sig plötsligt ur sin stol och tog sig ut ur kontoret. Han hade fått nog av att arbeta nu, han kände sig nästan utbränd igen...Han behövde ta det lugnt....
Han knackade på hos Eletha innan han gick in. "Hej" log han mjukt och stängde dörren bakom sig. Han satte sig på hennes säng och strök henne över magen och kysste hnene.

"Hej" log hon och vände sig sakta mot honom, "Ska inte du arbeta?" frågade hon, hade hon tagit fel på tiden? Nej, det hade hon väl inte gjort...eller?

Ethan skakade på huvudet. "Nej, jag orkar inte mer idag, och jag vill hälsa på min älskade Eletha" log han och la sig ned. Han såg smått trött ut och hade en stressad blick som bara tydde på utbrändhet.

"Varför tar du ingen till hjälp? Det finns flera dugliga kandidater till det." sa Eletha mjukt nu lugn till sinnes och la sig vid honom med armarna om honom för att lugna.