Prs(Dragon Fantasy)

"Sluta båda två!" sa Uriah och gick emellan. Han knuffade Sonja och Mina ifrån varandra. Han sjönk oroligt ner vid Mina. "Gör det mycket ont?" frågade han och omfamnade henne. "Ni måste hitta ett sätt att lösa problemen ni har en annan gång, vi har inte råd att vara osams, tiden är för knapp!" sa han sedan, åt de båda flickorna.

Mina nickade, hennes ögon tårades av smärtan den var värre än någonsin hon drar ett djupt darrande andetag. Men hon tänkte inte bli vän med Sonja, aldrig, nej aldrig.

"Mina..." mumlade Uriah och kysste henne lätt. Han visste inte vad han skulle göra. Så kom han på en grej. Han hade lite ambriosa i väskan. Han tog upp en gnutta och gav det till Mina. "Det kanske lindrar smärtan lite grand..."

Mina skakar på huvudet, de kunde använda den till något viktigare men tar det ändå och känner smärtan lätta. Det lättar så pass att hon åter kommer på benen, "Tack." får hon darrande fram.

Uriah såg oroligt på Mina. "Det behövdes!" sa han bara och log ömt. Sonja fnyste argt. Uriah blängde på henne, "Det är nog bäst om du är tyst från och med nu!" sa han. Hon såg snopet efter honom då han lunkade iväg med handen i Minas.

Mina kastar en triumferande blick på Sonja då hon hand i hand går med Uriah till staden. Till staden för att leta reda på någon sal och hon skulle personligen kasta ner Sonja i tartaros djup.

Uriah pratade med Arnold om vart tolv-salen kunde vara.

"Var är vi på väg egentligen?" frågar Mina och ser sig om. Nu var de mitt i staden mitt emot en hamburgerrestaurang som doftade förföriskt gott.

"Vet inte!" skrattade Arnold. "Men....det där är väl en bra början?" frågade han sedan och pekade på hamburgerrestaurangen. Uriah nickade, "Hur mycket tror ni jag orkar?" flinade han och såg stolt ut.

"Tio hamburgare och strips." skrattar Mina lätt nu på bättre humör och de går in i restaurangen. Hon såg sig om och de ställde sig i kö. Mina beställde en barnmeny med hamburgare och väntade på de andra.