LotR-roll mellan amanda1104 och sanna1324567

Tara ner på sina knutna händer och försöker hindra sig från att skrika rakt ut, om det är på grund av Gandalf eller hennes sår vet hon inte säkert, men hon tvivlar inte på att allt som hänt har en mening. Det är i alla fall vad hon försöker intala sig, även fast hennes hjärta säger någonting annat.

"Vi måste ta hand om ditt sår. Om vi inte gör det kan du förblöda. Räcker det inte med att Gandalf är borta, ska du försvinna också?" frågar Aragon. Mina suckar men låter honom ta hand om såret.
"Jag kommer inte kunna röra mig värst snabbt. Jag kommer antagligen bara förhindra er" muttrar hon.

Tara inser att Aragorns ord antagligen skulle kunna stämma in på henne också, men hon ignorerar det och stirrar ut i luften med hakan på sina knän.

När Aragon är klar reser han sig.
"Vi måste fortsätta" säger han.
"Du måste skämta!" utbrister Mina.

Tara tvingar sig själv att resa sig upp.
"Han har rätt, vi kan inte stanna här", säger hon.

Mina håller tillbaka en svordom.
"Vart ska vi nu då?" frågar hon.

"Vi måste nå Lothlórien", säger Aragorn och fortsätter, "Legolas, få dem på fötter."
Tara håller om sin arm, det har börjat sticka i den, tillsammans med smärtan från tidigare. Hon skulle behöva ta hand om det, men det fick bli en senare problem.

Legolas får upp hoberna och kommer fram till Mina. Hon reser sig på ostadiga ben och tar tvekande ett steg framåt. Hon ramlar inte och inser att hon antagligen kommer klara sig själv så hon skickar iväg Legolas och skyndar fram till Tara.
"Du borde lägga om det där såret" säger hon.

[Jag åker till Stöten(en skidort) och vet inte om jag har internet där. Jag kommer inte hem förrän på söndag så jag kanske inte kan svara förrän då. Bara så att du vet]

[Jag kommer också att åka iväg och definitivt inte ha internet förrän typ tisdag kväll eller onsdag morgon ]

Tara skakar på huvudet. "När vi kommer fram. Jag behöver inte göra det än, det är inte så allvarligt", säger hon, fastän hon vet att det visst är ganska allvarligt.
Snart stod alla på fötter, och Aragorn hade ropat tillbaka Frodo.

Mina nickar tvekande. Hon började gå efter dom andra men vartenda steg hon gör ont. Hon håller tillbaka en grimas och biter helt enkelt ihop och fortsätter.