(Prs) Mellan JustMe! & fashion7

Jag stirrade chockat på Ida, som börjat snyfta okontrollerbart.

Alex gick fram till Ida och kramade henne. Ida kramade honom hårt tillbaka och gömde ansiktet i hams axel.

Jag sjönk ner på en stol och begravde ansiktet i händerna. "Du...du vad?" viskade jag med rösten full av ilska.

Alex såg oförstående på Lei och Ida.
- Ja... Viskade Ida i Alex axel och kramade honom ännu hårdare.
- Vadå ? Frågade jag nyfiket och såg på de andra. Jag var inte säker på om Alex visste något heller men han hade sett bekymrad ut förut.
- Ida är gravid. Sade Alex. Jag log. Men inte med mig. Lade Alex till. Mitt leende försvann direkt.

Jag reste mig upp och ursäktade mig. Sen gick jag ut och kastade en vas på Alex bil. "Varför ska allt var så komplicerat!" suckade jag och slängde mig raklång i snön.

Jag nickade och satte mig vid köksbordet. Varför var inte Alex rasande utan stod där och kramade henne ?

Jag suckade.

Ida slutade gråta och torkade tårarna på sin tröjärm. Hon släppte inte Alex utan höll kvar honom i ett stenhårt grepp.

Jag satte mig upp och torkade tårarna som fanns på mitt ansikte

Jag tog ett glas vatten och drack upp det i en enda stor klunk.