Narnia

"Jag har ingen karta" säger Thory. "Vi säger såhär: ni berättar om vilka ni är och allt det där, och få mig att lita på er. När jag väl litar på er kan jag bestämma om jag tror det eller ej."

"Okej...Samantha Stone, 15 år. Kommer från London men skickades ut till landet nu när det var krig. Mor och far inkallade och troligen döda. Min äldre bror dog när han skulle försvara fronten och så hade jag en tvillingbror men han dog när vi var fem år i canser." började Sam med sin vanliga känslokalla röst när hon pratade om sin familj. "Så i London bodde jag med min mormor, utövar, fäktning, gymnastik, piano, dans, schak och massa annat föruton skolan då." avslutar hon det hela.

När Sam är klar så börjar Andrew berätta om sig själv. "Andrew Anderson, 16 år. Yngre syster och mamma döda på grund utav en bomb i centrala London. Pappa är, eller ja var, inkallad i kriget. Vet inte om han lever eller om han är död. Jag bodde själv i några veckor i den fattigare delen av London innan jag fick hjälp och skickades ut till landet, med Sam. Men i London så gjorde jag inget på fritiden utan jag gick endast i skolan och höll mig vid liv. Tidigare när jag var yngre gick jag på bågskytte, men slutade av ekonomiska själv" rabblade han upp.

Thory nickar och ser på dem båda, "Beklagar era familjer." säger hon först vänligt men funderar tveksamt, "Det låter dock riiktigt när ni säger det, men jag vet inte jag."

Andrew nickar. "Precis som när vi fick reda på att vi är i Panem. Jag trodde först det var ett stod skämt, eller jag har väl hopp om att det är det fortfarande men ändå" säger han och ser på Thory.

"Förstår det, men om ni nu är från förr hur kan ni då känna distrikten och Panem?" säger hon undrande.
"För en kvinna skrev en framtidsroman, antar att ingen av regim vill visa att den blev sann?" säger Sam mer eller mindre undrande.

Andrew nickade. "Det fanns en serie med böcker om Panem och hungerspelen och allt det där. Så regimen har undanhållit de böckerna för er?" frågade Andrew. Thory nickade.
"Jag har inte hört något om dem, i alla fall" sade hon.

"Det är väll smartast så? annars får ni reda på hur man kan revoltera." säger Sam utan att tänka sig för och Thory ser stint på henne nu uppmärksam, "Revoltera?"

"Ja, jag kan ju inte tro att ni är nöjda med hur det är här nu, eller hur?" säger Andrew, glad över att de fångat hennes riktiga uppmärksamhet igen. Om de berättade så skulle de kanske bli trodda?

"Nej, våra barn dör, så vad tror du?" säger Throy och har nu uppmärksamheten på dem, de verkade vara trodda.