De utvalda

Ethan skrattade lätt och la armarna om henne. "Men du måste ta det mer lugnt..." bad han och smekte hennes mage.

"Ethan, tog din mor det lugnt om inte de sista veckorna?" sa hon bestämt.
"Jag kan röra mig, jag kan. Jag är fortfarande lite yr men det på grund av ormen, inget annat. Så tvinga mig inte att vara sysslolös och inte göra något." bad hon, hon klarade inte av det.

Ethan suckade tungt och var tyst en stund. "Tja...Hon kunde inte, hon hade ett hem att ta hand om då" mumlade han. Han tryckte henne mot sig. "Okej då...Men inte för mycket".

"Nej då så och det är inte jobbigt i början, det är mer mot slutet då man blir större." sa hon men log lättat då han gett med sig.

Ethan nickade sakta. "Så är det nog". Han kysste hennes panna lätt och strök en sista gång över hennes mage innan han somnade.

"Jag vet." sa hon lågt och väntade på att sömnen skulle infinna sig och snart somnade även hon.

Ethan sov några timmar till, och när han vaknade så var hans huvudvärk borta, i alla fall tills han satte sig upp.

Eletha mumlade och drog Ethan ner igen, "Ligg, huvudvärk är inte att leka med och du ska vara still." sa hon bestämt och såg sedan upp sina ögon.

Ethan suckade men låg kvar. "Men jag måste hämta mat till oss...". Han strök henne över håret och gjorde ett nytt försök att sätta sig upp.

"Jag var ute och sprang igår, jag tror nog jag klarar av detta med." sa Eletha obevekligt och drog ner honom igen innan hon tog sig upp.