prs yehet & kkaebsong

"Jag vet.. men jag försöker få tyst på honom." Jo, om Zihao har mat i munnen kan han ju inte tjuta, så det är liksom win win. "Då kanske vi får hålla dig sällskap." mumlar Joshua och stryker fingrarna över den lilla tassen, innan läpparna faller i ett svagt leende. Zihao var ju väldigt duktig på att kyssas. "Jag vägrade faktiskt kyssa honom när han ätit rått kött!"

”Jo, men betydde det verkligen att han inte försökte kyssa dig? Tvivlar starkt på det”, mumlade Yaosu och slog sig ner på ett av trappstegen i entréhallen. Med en liten suck vilade han ansiktet mellan händerna och slöt ögonlocken. ”Jag är verkligen inte exhalterad över vad som skall komma..vet du vart Samuel är? Vi borde försöka att hålla ihop åtmsintone. Det är inte bra om någon råkar hamna alldeles ensam i alla fall..” sade han därefter och satte sig lite rakare upp.

Joshua sätter sig ner bredvid den äldsta Xie brodern, innan han drar tjugoåringen intill sig och lämnar en kyss på hans huvud.
"Det har han... betyder inte att jag övervägt det." påpekar han med ett finurligt leende.. "Jag tror han är hos sina vänner, han kommer hit senare."

Zihao gnällde till och gömde sig i nittonåringens famn. På riktigt? Hade han blivit så bekväm med Joshua att han redan satt och slickade honom i ansiktet? Det var ju bara bisarrt. Var han verkligen så pass kär? Känslan som slingrade sig inom honom, var det möjligen kärlek?
”Herregud, med oss verkar han nästan fientlig, men med dig..det är som om ni inte varit borta från varandra inner än några dagar”, påpekade Weimin och satte sig bredvid Joshua, lindade armarna runt benen och vilade hakan mot knäna.

"Tro mig... han var rädd för mig innan också." mumlar Joshua medan händerna kliar över Zihaos päls, innan han tar ut en köttbit från påsen och räcker den till Weimin. "Ge den till honom, han kopplar mat till vänskap, eller trygghet för närvarandet." berättar nittonåringen med ett svagt leende.

Weimin tog tveksamt emot köttet och höll det en bra bit ifrån sig. Jo, sjuttonårigen tyckte att det var väldigt äckligt att hantera rått kött.
”Jo, men du är samtidigt du..” mumlade han och höll fram köttet framför nosen på Zihao. Förut hade tjugoåringen troligen huggit efter maten, men nu var han betydligt försiktigare. Okej, Weimin var också en bra människa. Däremot tog nittonåringen första platsen, mest för att han varit den första som faktiskt tagit hand om lurvbollen.

Joshua tar tag i Weimins hand, och håller fram den mot Zihao, kanske det blir lite lättare för den äldre att äta om han vet att Joshua är med på det.
"Det har ingenting att göra med det." försäkrar nittonåringen med ett svagt leende, nej i hans ögon så litar Zihao endast på honom för närvarandet pågrund av det simpla faktumet att han gett honom mat.

”Åh..men jag tror inte riktigt att det bara är därför han verkar komfortabel med just dig”, sade Weimin tyst och log smått när Zihao tuggade i sig köttet. Han hade inte ätit så mycket på flera månader, så magen sjöng av glädje. Precis som tjugoåringen själv. För den första gången på länge var han faktiskt glad. Eller glad och glad, han kände sig åtmsintone inte ensam och till och med omtyckt i vissa fall. Det var en väldigt underbar känsla faktiskt.

Det verkar som att all omtycke Zihao får, får honom att må lite bättre. Detta leder till att Joshua lämnar fler små pussar över honom.
"Ser du? Han behöver känna sig älskad, det spelar ingen roll vem det är som gör det.." viskar nittonåringen och kramar om den andre, medan han håller upp än en köttbit. Jösses.

Den yngsta brodern skakade på huvudet med ett snett leende över läpparna. Återigen skulle Zihao absolut bara uppe i Joshuas ansikte och lämna en hel drös med pussar över nittonåringen. Det hade visst inte varit speciellt svårt att få tillbaka tjugoåringens tillit. Nu var det ju också så att fästmannen doftade extremt gott, men det behövde ingen veta.
”Jag tror dock inte att han tänker så faktiskt..antar att sann kärlek aldrig riktigt kan dö”, mumlade sjuttonåringen och vände blicken upp mot taket samtidigt som Zihao övergick till att tugga i sig sin femtioelfte bit med kött.