Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu fortsatte gå med henne och gillade lite för mycke deras promenader insåg han

Cassandra fortsatte långsamt framåt och försökte att bara slappna av. Farao var snäll mot henne, alldeles för snäll insåg hon.

Atemu gick vid hennes sida men sa inget.
Om han gick tyst så måste hon lära sig slappna av helt på egen hand

Cassandra fortsatte lugnt promenaden under tystnad. Hon fokuserade på att andas naturligt.

Atemu gick lugnt med henne under tystnad och tänkte lite grann på sin framtid.
Alla kungar behövde en drottning det visste han, men han ville gifta sig av kärlek, inte av plikt.

Cassandra kände sig avslappnad och njöt av deras promenad. Efter en stund sade hon:
- Är det jobbigt med alla plikter och måsten Ni har som farao? Eller det är en naturlig del av det hela som ni blivit uppfostrad med, så Ni kanske inte alls tänker på det?

Atemu såh på henne och sa.
- Det är jobbigt ja, men en sak tänker jag inte acceptera.
Jag vill inte gifta mig om det inte handlar om kärlek.

Cassandra hajade till, nickade och sade:
- Ja, det kan jag förstå. Gifta sig bör man göra av kärlek och inte av tvång från andra.

Atemu nickade och sa.
- Ja, min pappa gifta sig inte av kärlek, han gifte sig för att han tyckte att plikten gick först.
Men inte jag.
Jag vet att jag sa att en kvinna är av det svagare könet, men det behöver egentligen inte vara så.

Cassandra tittade på faraon och sa:
- Okej. Så Er pappa valde typ ut den bästa hustrun och gifte sig sedan med henne av praktiska anledningar?

När han sedan sa att kvinnan inte var det svagare könet, visste hon inte riktigt vad hon skulle svara. Cassandra var nyfiken på vad han menade, men vågade inte göra bort sig igen och sa därför:
- Vad menar Ni med det där sista?