(Prs) Mellan mig och Jessica Tonks skräcknätter på skolan

Arvid kunde inte röra händerna. Han märkte att kedjor ledde till väggen så han inte kunde röra sig däifrån han såg ner i marken utan att ens kolla på de andra

Alice släppte händerna från öronen och la armarna om Adam igen. "Hon gjorde åtminstone inte illa di så mycket". Hon lyckades snyfta mindre.

Adam kramade om Alice han såg bort mot Arvid men såg snabbt på Alice igen. Timmarna gick långsamt men tillslut kom Hannah tillbaka

Alice hade äntligen lugnat ner sig helt och faktiskt nästan somnat då Hannah kom tillbaka. Hennes ögon utvigdes av rädsla.

Adam kramade om Alice medans Hannah först gick mot Arvid med en arg blick. Arvid viste att så fort hans mamma var arg på något så fick han stryk

Alice gömde ansiktet mot Adams för att slippa se.
Hannah attackerade Arvid med slag och sparkar. "Du är till nytta i första gången i ditt liv nu!" gormade hon. "Jag önskar ibland att du aldrig kommit itll ens".

Arvid kved till av smärta och lät tårarna komma
" Jag önskar att jag var död så ingen fick stå ut med dig sa Arvid tyst men det visste han att han inte skulle ha sagt

"Vad sa du?" morrade Hannah och stannade upp mitt i en spark. Hon böjde sig fram mot Arvid och väste. "Jag kanske ska döda dig ändå, jag kommer ändå aldrig låta ungarna döda mig". Hon gav honom en hård örfil.
Alice snyftade till utav ljudet av misshandeln.

Arvid lät hans mamma misshandla honom han viste att om hans mamma dödade honom skulle hon bli svagare för var dag som gick. Hans mamma hade släppt loss honom från kedjorna för att kunna ge honom den smärtan hon ville ge honom

Hannah gick på Arvid med allt sitt hat. Hon slog honom, rev honom och sparkade på honom.
Alice såg aldrig ditåt, men det gjorde nästan ont i henne att höra hur Arvid led. "Snälla sluta!" skrek hon tillslut.