In Wonderland (PRS)

Alexa småskrattar lite när vattnet som varit över Mally även skvätter över henne. Det kittlas liksom när dropparna landar på henne. Mally ser surt på henne.
"Förlåt, förlåt." Ursäktar sig Alexa snabbt och musen fnyser.

Hattmakaren skrattade också och Mally såg surt på honom istället. "Ta det lugnt Mally" sa han och petade henne lite löst i magen. Mally bara fnös igen.
Plötsligt vände sig Tarrant mot Alexa, han hade en extra galen glimt i ögonen. Han böjde sig fram och viskade i hennes öra "Hur är den röda drottningen som en orkan?".

"Hon förstör allt i sin väg och ingen gillar henne? Samt att hon har ett extremt fånigt namn..." Det sista om namnet mumlar bara Alexa men resten säger hon som om hon pratade om vädret. Det var det enda hon kom på iallafall när hon bestämde sig för att tänka snabbt. Kanske inget genialt men det fungerar.

Hattmakarens galna glimt var fortfarande där. "Allt var rätt" skrattade han. Han la sig ner på marken och stirrade upp bland molnen. "Undrar om något finns där uppe" sa han fundersamt.

"Det ska finnas en jätte däruppe." Säger Alexa och tittar upp, som alltid så börjar molnen förändra sig, som om de visste att någon tittade på dem och ville visa upp sig från sin bästa sida. Så nu ser det ut som att jättens slott dykt upp på himlen i form av moln.

"Jätte?" frågade Hattmakaren leende. Han hade aldrig hört om någon jätte. "Jag har för mig att min mor brukade säga att det är ett annat underland där uppe, där alla bor någon gång".

"Du menar himlen?" Frågar Alexa en aning tvekande. Enligt henne hamnade man inte i himlen direkt, men det hade hon inte lust att säga. Med tanke på hur dagen kanske kan sluta så är det nog en bra grej att tro på. Att man kommer någonstans efter döden.

"Himmelen? Tja....jag vill kalla det underlandet, det låter som hemma då...." log Hattmakaren. Han såg att hon såg ut att tänka på något otrevligt. Han makade sig närmare och la en arm om henne. "Du ska se att denna dag slutar bra, när vi är klara så går vi hem till mig och dricker te!".

"Du har en poäng där." Säger Alexa fundersamt och tänker sig Underlandet fast hela är liksom som det är runt den vita drottningens slott och allt är gjort av moln. Verkar vara en rätt skön värld att leva i. Alexa kan inte låta bli att le åt det andra uttalandet. Det var betryggande på något sätt. "Vilket sorts te?" Frågar hon roat.

"Hallonte" sa Hattmakaren som om det var självklart. "Och så kakor...Påskharen är duktig på att baka" fortsatte han sedan. Tanken på te gjorde honom ännu gladare än han redan var.
Han visste egentligen inte varför han älskade te så mycket, han hade alltid gjort det helt enkelt.