Eragon [Privat rollspel]

Aily försöker att inte snubbla. Hon möter Siris blick.
"Du kan inte bli vackrare" mimar hon. Klänningen är Cassies och den passar Aily perfekt men hon är alldeles för ovan.

Jag kan knappt ta ögonen från henne. Jag har bara vänskapskänslor och inget annat för henne, men hon är SÅ vacker.

Aily märker hur männen i huset stirrar på henne och hon rodnar.
"Nu blir du bara ännu vackrare eftersom du rodnar" säger Cassie.

När den främmande människan säger det inser jag hur mycket jag faktiskt glor på Aily och vänder snabbt bort blicken. Under tiden har bordet dukats och jag tackar hjärtligt. Det är ingen festmåltid direkt, men efter att ha levt på det man kan skaffa fram så skulle det inte kunna finnas någon bättre mat än den här.

Aily sätter sig ner.
"Det ser underbart ut Agnes" säger Aily.

"Hur känner ni varandra egentligen", frågar jag.

"Vi bodde grannar i Teirm" säger Cassie.

Jag blir mer intresserad. Innan var jag mest nyfiken på de främmande människorna, men nu inser jag att jag kan ta reda på lite mer om Aily om jag är försiktig. Jag vill egentligen inte spionera på henne, men jag vill gärna veta mer om min vän.

"Vår far var värdshusvärd och när vi blev vänner brukade alla hjälpa till på värdshuset." Siri ler.
"Eller så hjälpte vi våran far med fartygen" säger Alex.
"Ett halvår innan Aureus kläcktes behövde Cassandra och Siri flytta" fortsätter Aily.

Jag vill fråga mer, men vågar inte. Hittils har kjag haft svårt att tänka mig Aily eller Alex som barn, men nu inser jag hur mycket yngre än jag de är och att de självklart har varit barn en gång.