PRS Lupple & Medi

"Så du är ful?" Frågade hon retsamt och pekade på ett kafé och började gå dit.
"Jag älskar dig glöm inte det." Hon log och dog handen genom sitt hår och såg på sin ring.
"Tänk att vi har varit tillsammans i tre månader. Var jag verkligen rätta?"

Dorian himlade med ögonen. " Nej men det är bättre än söt." Flinade han och följde med henne mot dit hon ville.
" Detsamma." Viskade han och skrattade sedan. "Tänka sig." Sa han lugnt för att sedan öppna dörren till fiket åt henne.

"Okej då. Du är vacker. Nöjd?" Hon gick in och såg på honom.
"Överaska mig. Du får välja och jag kan välja ett bord." Hon log och kysste honom lätt.

Han skrattade lågt. "Bättre." Viskade han och pussade henne på huvudet. " Viss visst." Log han och besvarade kyssen och gick sedan fram till kassan och studerade det som fanns. Han valde en japansk läsk som såg spännande ut och den mest färgglada glassen han hittade. Han betalade och gick sedan med brickan till bordet och ställde ned den innan han satte sig.

Hon hade satt sig vid ett bord längst inn och vinkade honom till sig.
"Så vi inte får migrän." Hon log mjukt och tog läsken och smakade på den.
"Oj.2 Hon såg förvånad ut och såg upp på honom.

Han såg på henne leendes. "Var den god?" Frågade han och tog läsken och luktade på den, det var socker så mycket socker. Han ställde tillbaka den till henne och flinade lite.

Hon nickade lite och lade huvudet på sned.
"Men du är godare." hon tog hans hand och kysste den.
"Du är så otroligt vacker och jag har den turen att kalla dig min."

Han flinade lite. "Säker på det?" Log han och kramade hennes hand mjukt. " Jag är bara din" Log han och lutade sig fram och kysste henne mjukt.

"Jag är helt säker älskade." Hon åt upp och log.
"Så ska vi bara gå längst gatorna?" Hon smekte hans hand med tummen.

Han såg på henne, funderade lite. " Så länge jag får titta på dig spelar resten inte så stor roll." Viskade han och log stort. Hon var så perfekt, vacker, underbar. Hans.