Starka viljor och olika känslor

åå jag äääääääälskar dina ff ar puss

Såååååååå braaaaaaa!!!!

Oki people, jag skäms uppriktigt!

Men jag ska börja skriva på ett nytt kapitel imorn! För ikväll hinner jag inte då jag måste bli klar med ett bidrag till en skrivartävling!

Men väntan ska inte bli alltför lång!

Kärlek till er som fortfarande finns kvar ♥

^^Vi är kvar

för alltiiid måste få veta fortsättningen jag kommer finnas där hela tiden

Jag är kär i dina ff:s, seriöst. JAG OCH DINA FF SKA GIFTA OSS EN DAG, VÄNTA BARA. ♥

Here you go people!!! A fresh new chapter!!!



Kapitel 33


James


Jullovet närmade sig med stormsteg och två veckor innan fick sjundeårseleverna så mycket läxor att göra så att ingen hade tid för något annat. Endast de som hade planerat in läxläsningen väl kunde få ledigt någon timme på kvällen, men då var man oftast så utmattad att man gick och lade sig istället.
Samtidigt som detta skedde så närmade sig också fullmånen och James tyckte att det började bli väldigt pressat med tid.
Enda gångerna han såg Lily nu var när de vid enstaka stunder pluggade tillsammans och då satt de oftast i biblioteket där endast handhållning var tillåtet, då allt annat klassades som olämpligt. Självklart snodde han en kyss från henne med jämna mellanrum då madam Pince tittade åt ett annat håll, han var ju trots allt James Potter och drog sig inte för att ta risker. Men denna risken skulle nog inte få en värre konsekvens än att han blev utsparkad från biblioteket.
Och han kysste alltid Lily ”God morgon”, ”Hej”, ”Hejdå” och ”God Natt”, men efter de få tillfällena skedde de inte så många gånger mer. För att kyssas på gemensamma lektioner, där gick faktiskt gränsen, till och med för James. Då var det nog inte frågan om att slänga ut honom från klassrummet, då skulle det bli straffkommendering. Det hade James inte tid med, särskilt inte med tanke på kommande fullmåne…
”Nej, nu skiter jag i det här!” utropade plötsligt Sirius och plockade snabbt ihop sina saker och kastade ner det i väskan.
”Tramptass, klockan är bara tio över nio.”påpekade Remus som satt böjd över en tjock bok, sökandes efter fakta till någon uppsats James inte ens ville tänka på där han satt med begreppslistan i försvar mot svartkonster.
”Jag känner mig som en mörbultad köttbit.” svarade Sirius på det och Peter fnissade till lite. James drog också lite på munnen.
”Jag tror jag går och lägger mig.” fortsatte han och började gå mot sovsalen.
”Vänta på mig!” ropade Peter efter honom och började snabbt att rafsa ner sina saker i väskan. ”Jag är också trött.”
Sirius stannade halvt upp och började riktigt igen när Peter kom ikapp honom, ett helt huvud kortare, lade James märke till. Det kändes som om han krympte ihop lite varje dag, som om någon ständigt öste på honom mer och mer stenar på hans rygg. Det var ju på sätt och vis sant, då lärarna inte verkade ha någon medkänsla alls utan bara gav dem en ny läxa vid varje lektion även i fall de haft en i samma ämne sen innan.
Peter sade något ohörbart och Sirius klappade honom på axeln innan de försvann i spiraltrappan upp mot sovsalarna.
”Ska inte du också lägga dig Tagghorn?” frågade Remus utan att se upp på honom.
”Jag stannar en stund till, jag måste bli klar med detta och…jävlar!” utropade James och slog för sig pannan. ”Jag har ju en grej i örtläran tills i morgon!”
”Du hinner!” sade Remus och tittade för första gången upp från sin bok. ”Klockan är inte så mycket än. Och uppgiften var ju inte särskilt stor, bara en kvarts pergament om olika växter som mugglarna använde förr som medicin.”
James kastade en blick ut genom fönstret. Det hade ännu inte kommit någon snö, trots att det varit isande kallt ända sen november, men de mörka molnen som dolde stjärnorna skvallrade om att snön inte var långt borta.
”Du stannar på Hogwarts över jul eller?” frågade James och avslutade sin begreppslista. ”Tillsammans med oss andra?”
”Självklart.” svarade Remus. ”Vårt sista år på Hogwarts och vi har inte firat en enda jul här än.”
”Alla sjundeårselever från Gryffindor kommer ju stanna.” sade James oskyldigt och log okynnigt. ”Jude med…”
”James, lägg av!” utbrast Remus, men James kunde ändå urskilja en rodnad.
James flinade lite mot honom och han fick något grimasliknande tillbaka.
”Borde du inte vara glad?” frågade James. ”För du ser inte särskilt glad ut.”
”Det är bara det att… jag kommer inte kunna vara med henne livet ut. Jag är för farlig för henne. ”
”Men Måntand, du måste ju inte gifta dig med henne bara för att ni är tillsammans nu!”
”Har du aldrig tänkt något liknande med Lily? Att du kanske gifter dig med henne i framtiden.”
James blev nästan lite ställd, för det hade han ju. Det fanns ingen annan som Lily, hon var hans första kärlek och Lily är James stora kärlek.
”Jo…” svarade han. ”Det har jag. Jag har tänkt så i nästan två år. Att Lily är flickan jag vill gifta mig med.”
”Precis.” sade Remus.
Diskussionen tog slut där och ersattes med att James plockade upp sin lärobok i örtlära.
James log lite för sig själv, inte för att han älskade örtlära speciellt mycket, men han längtade efter julen. Första julen på Hogwarts, första utan hans föräldrar. Inte den första med Sirius, men den första med Remus och Peter.
Och Lily.

extremt! Jag känner mig väldigt eftersom en ut av inläggen här kom någon gång i mars

”James, lägg av!” utbrast Lupin, men James kunde ändå urskilja en rodnad.
tror nog att det ska stå Remus men superbra!

Fantastiskt bra skrivet! Känslan när man läste det var magiskt!