Life - Lupple & Medi PRS

Hon började att skratta och såg på honom med ett stort leende.
"Åh det där kittlas bara!" sa hon mjukt.
"Du är för snäll." Viskade hon och kramade om honom och såg in i hans ögon.

Han mötte hennes blick och såg roat på henne. Det hade fått henne att skratta. Han tvingade sig tillbaka till mänsklig form och kysste henne mjukt. " Men det kanske var bättre än att jag ska ta på dem." Sa han tankfullt men vidrörde ärren försiktigt med sin hand.

"Det är bättre när du vidrör dem. Det är en annan känsla." sa hon tyst och såg in i hans ögon och lade sig ner igen och suckade tungt.
"Så underbar känsla." viskade hon.

Han log mjukt och nickade. "Jag antar det. Du är ju ingen varg." Flinade han roat och kysste henne mjukt och fortsatte att smeka henne över ärren.

"Nej det är jag inte. jag är väktaren. Chef över alla klaner. " hon flinade svagt.
"Du vet att jag retas älskade." viskade hon mjukt.

Han skrattade roat och såg på henne. "Just det. Chef över alla klaner." Viskade han leendes och la sig tätt intill henne med armen omkring henne.

Hon kysste honom.
"Och vad gör man då?" Viskade hon tyst i hans öra.
"Jag vet en sak." Hon kysste honom.
"Ger mig mat." Hon log retsamt.
"Kanske frukost med dig?"

Han besvarade hans kyss och lyssnade på henne. Roat. "Mat, det är vad du önskar?" Flinade han och satte sig upp och drog med henne upp i sitt knä. " Men jag är ju hungrig på kyssar." Viskade han roat och kysste henne igen, och igen. Innan han reste sig upp med henne i famnen och bar bort henne till köket. Placerade henne på köksbänken och smekte henne över låret. "Vad är du sugen på?" Frågade han och öppnade kylskåpet.

Hon kunde inte låta bli att le men nickade.
"Klart jag är sugen på kyssen men jag kan inte bli mätt på dem." Hon lade huvudet på sned.
"Tja omelett kanske?" Frågade hon och log.
"Kanske gröt eller något mättande?"

Han flinade mot henne. "Ska du ha allt eller bara något av det?" Frågade han och började plocka fram olika ingredienser.