Prs(Dragon Fantasy)

Uriah log mot Mina. Den här gången tog de ingen taxi, utan åkte båt, som de fått låna av Apollons stuga. Apollons barn åkte ofta ut till klipporn som låg lite längre bort och solade och badade hela dagarna. Då de kom fram till bryggan hoppade Uriah i båten och erbjöd sig att hjälpa Mina ner.

"Den är underbar." log Mina och tog hans hand. Hon kunde ta sig ner själv men lät honom hjälpa henne ner från båten.
"Tack, det är fin båt ni har." sa hon och som vanligt njöt hon att vara ute på sjön.

Uriah skrattade lät och lyfte ner Mina i båten. Han nickade. "Ja, rätt fin är den faktiskt. Men jag brukar inte åka särskilt mycket med den. Jag följde aldrig med till klipporna. Jag var för 'skum' för det!" Det sista kom ut som ett mumel. Men han log igen och startade båten då Arbold och Sonja var i.

"Men jag gillar skum väldigt mycket." sa Mina och kysste hans kind som tröst. Men de lät Uriah köra då ingen av dem kunde det, för Mina var det evigheter sen hon var ute.

Uriah rodnade och log. "Åh. Så synd. Då är du ju upptagen. Jag som tänkt fråga chans på dig imorgon! Är den där skum trevlig då?" skämtade han.

Mina plutade surt med munnen men skrattade sedan lätt.
"Skum är underbar, han bjuder mig på skumtomtar." flinade hon roat och satte sig ner längs relingen.

"Jaså du. Så bra. Jag hoppas att skum behandlar dig som en prinsessa." flinade Uriah lättsamt och styrde båten mot hamnen.

Mina skakade på huvudet, "Nej usch, jag vill inte bli behandlad som en prinsessa." sa hon och mötte hans blick, det var inte hon.

"Varför inte?" frågade Uriah lättsamt och gäspade tyst. Arnold och Sonja tjafsade om något. Uriah var glad att Mina och han var inte var som Arnold och Sonja. De var både bra människor men tillsammans funkade de helt enkelt inte.

"För att jag inte är någon." mumlade Mina och vände plötsligt bort ansiktet från honom. Sedan brände märket åter till, men hon lyckades dölja det, hon ville inte oroa.