~~Hedviggs liv~~

Tack, tack, tack :O :O :O :O


Här är en gåva till alla mina läsare, jag ska skriva prologen till kapitlet eftersom jag tänkte göra det stort så kommer det ta lång tid att göra, men är kommer prologen som tack för allt ni skriver


Kapitel 89
ALICIES HEMLIGHET DEL 2
(PROLOG)

Hon var galen, hennes vackra utseende var bara utsidan. Inombords var hon någon helt annan, ingen kan någonsin ändra detta fakta. Hennes Brons lockar guppade harmoniskt när hon tog sig fram som en virvelvind genom korridoren. Blickar fastnade på henne för att sedan bli förstummade av den vackra flickan, springande i korridoren.
De kan ej tro på det dem sätt, trots deras magi kan dem aldrig tro på det dem sätt. I deras minne var det bara en underbar illusion.

Dem bruna ögonen var fixerade på en sak, flickan med korp-svart hår och gröna ögon.
När hon väll stannade var flickan framför henne alldeles skräckslagen.
Skulle hon bita flickan som den vampyr hon var? Hon var ju trots allt en vampyr utan någon som häls kontroll.
Ett hjärtskärande skrik hördes.
Vad hade hänt?

P.s Min första prolog, bra? Dålig?

Jätte bra!!!!!!!

:OOOOOO
JÄTTEJÄTTEBRAAA!!

Kapitlet kommer imorgon

Jajajajaajajaaja!!!

SURPRIZE!!!

Kapitel 90
ALICIES HEMLIGHET DEL 2

-Expelliarmus! Skrek Cho utan att veta att det inte skulle funka. Jag kastade mig bakåt med min trollstav fortfarande i handen.
Cho skrek skräckslaget. Alla stirrade på oss. Snabba steg hördes och plötsligt var Professor Umbridge där.
-Vad är det som händer här? Frågade hon strängt och stirrade hon också på oss.
Innan hon han säga någonting mer kastade jag Obliviate på alla i korridoren förutom Cho. Jag var ändå tvungen att berätta för henne.
Umbridge skakade förvånat på huvudet och gick därifrån.
''Vad gör jag här?'' tänkte ett dussin elever och gick förvånade till sina uppehålls-rum.
Cho stirrade galet på mig.
''Hon är verkligen galen''
-Jag är inte galen, Cho! Vi måste prata sa jag och drog med henne utanför Hogwarts. In i den förbjudna skogen.

Någon skulle fortfarande kunna höra oss vid utkanten av skogen så jag drog henne djupare och djupare in i skogen. Det hade hunnit blivit sent på eftermiddagen.
-A-alice..., stammade Cho.
-Shh..., tystade jag henne och drog henne ännu djupare in.
Snart var vi framme det visste jag, där skulle ingen höra oss.
Djupare, djupare och djupare in i skogen. Vi måste vara i mitten av skogen nu. Då var det bara en kilometer kvar. Tröttsamt drog jag henne ännu längre.

Hedwig (Don´t forget the owl)
Alicie var verkligen galen! Nu drog hon mig in i den förbjudna skogen. Var det något speciellt ställe vi skulle till.
Efter några minuter tappade jag hoppet. Skulle hon verkligen springa för evigt.
Jag tänkte ge upp nu och stänga ögonen, men sedan såg jag ett starkt ljus. Alicie sprang lite till och stannade sedan. Andra sidan av den förbjudna skogen var vacker och full av ljus och blommor. Träden såg levande ut och gräset grönskande i en gudomlig grön färg.
Alicie släppte mig och tittade allvarligt på mig.
-Cho, jag vet vem du är och jag vill att du ska veta vem jag är,
Hur kunde hon veta vem jag var? Visste hon om mitt andra liv som uggla? Jag behövde inte säga det för jag visste att det var exakt det hon menade.
Alicie nickade och sa:
-Jag är en vampyr,

Det tog ett tag för mig att smälta in orden hon just sagt. Alicie, en vampyr? Det kunde förklara att hon alltid fick som hon ville, att hon visste vad jag tänkte och det var troligen därför vi badade så tidigt på morgonen.
-E-en vampyr?! Utbrast jag.
Alicie nickade allvarligt.
-Jag är en vampyr och du är en uggla, ska vi flyga hem nu? Skrattade hon.
Förvirrat tittade jag på henne.
-Du förstår nog inte vad detta handlar om, sa jag med tom röst.
Alicie tittade frågande på mig, troligen för att jag inte tänkte på det.
-Du måste sluta på Hogwarts, vet du vad elevernas föräldrar skulle säga om de visste detta? Är du ens en häxa?
De orden måste ha gjort henne väldigt ledsen för stirrade ner i marken.
-Jag är en ynk, Cho! Skrek hon och förvandlade sig till en fladdermus.
Den svarta lilla fladdermusen blev sedan förföljd av en snövit uggla.


Överraskade ^^

Super bra!!!!!! Men en ynk kan väll inte kasta obliviate!????!!!!!!!!!

Superbra!!!!!

Den svarta lilla fladdermusen blev sedan förföljd av en snövit uggla. Rolig mening ♥

JÄTTEBRAAAA!!!

Om dem skaffar en trollstav kan dem, i alla fall vad mina källor säger.
Det kan ju vara fel, men när jag läste en av Harry Potter böckerna (kommer inte ihåg vilken) var det en kvinna som de sa var en ynk fast hon påstod att hon var en häxa. De trodde att hon hade snott trollstaven, det visar att hon fortfarande kunde vara en ynk, annars skulle hon aldrig blivit anklagad. Hon hade ju en trollstav och vad skulle en ynk ha en trollstav till om hon/han inte kunde använda den???


Komplicerad förklaring ^^ tack alla.