Skriva av sig-tråden

Känns inte helt okej att ni sitter och skriver "skär du dig så gör jag det!" Vet ni hur mycket ni triggar varandra? Tycker att ni båda ska söka hjälp för era problem och undvika att prata om såna saker med varandra, för det triggar bara ännu mer! Tro mig, jag vet. Jag trodde att det var bra att prata med människor som håller på med samma sak men det gjorde bara allting värre. När jag slutade "söka stöd" hos personer med samma problem blev det så mycket lättare att hantera det.

Sök hjälp för era problem och trigga inte varandra, snälla, ni har hela livet framför er! Lär er hantera ångesten på ett annat sätt, det är värt det. Ut och lev!

Ska till kuratorn på fredag, jag har inte skärt mig sen jag lovade linn att inte göra det, det funkar för mig för jag vill inte att andra ska göra sånt, men vi ska sluta med det. Lovar!

Jac
Bra att du försöker lösa problemet! Det är en god tanke, att inte skära dig för att någon annan inte ska göra det. Men det håller inte längden! Du ska INTE skära dig för din EGEN skull. ♥ Jag är bara rädd om er båda och vill det bästa.

sanna1324567: Ja det förstår jag verkligen att det börjar bli, så det är definitivt dags att det blir någonting gjort av det. Tja, en vecka, det gör väl ingenting. Jag tror att om du pratar med dem så spelar det ingen roll hur länge du känt dem, för de kommer lyssna i vilket fall som helst. Men det är bra att du försöker, och inte ger upp. Det kommer att lösa sig ♥

Jac: Glöm inte att jag alltid finns på uggla om du vill snacka om det. Bråk är alltid jobbigt, men jag tror att det löser sig snart. Det viktiga är att kunna förlåta varandra och gå vidare, och det vet jag att ni kan om ett tag. Försök att inte tänka för mycket på bråket, och tänk att det är bra att bråka, för då blir man ofta bättre vänner efteråt. Keep on ♥

Somnium: Vet du vad, man får känna att ingenting fungerar även fast det egentligen borde göra det. Tomheten brukar komma när allting bara blivit för mycket och man inte orkar mer. Men den försvinner, och den ersätts av känslor. Ibland tar det längre tid, ibland tar det kortare, det kan vara olika från gång till gång. Men vet du vad, håll inte det inom dig själv. Om du inte mår bra, så tala om det, visa det. Gå och snacka med någon, någon som du litar på. För det kommer inte bli bättre av att du bara avvaktar det. Kanske känns det bättre i stunder, men det går inte bort förrän man verkligen tar tag i det och försöker. Ibland ör man inte redo för att må bra. Och då är det mycket svårare, och vet man inte hur man ska bli redo. Men allting är lättare när man inte behöver göra det ensam.

Nä men du, sluta vara så gullig!!!

Ska ta o orata med ngn imirrin, om ni så önskar (ers höghet)

lillamymin
Tack för att du läste, och tack för att du svarade.♥
Ska försöka prata med min ena lärare imorgon..

Jag vet att du skrev detta för länge sedan, men jag tänkte bara säga att, livet går upp och ned. Igår var jag skoltrött och skit sur på alla som var omkring mig. Det fanns ingenting som kunde muntra upp mig och jag bara undrade varför jag levde om jag kände så.
Men idag så fick jag tillbaka mitt prov som det gick bra på, jag klarade en sak på studsmattan och hade bara det allmänt bra hela dagen, och i det ögonblicket kände jag att det verkligen finns anledningar till att leva!
Jag mår så bra ibland så jag bara vill skratta högt, medans det finns mycket sämre dagar där jag inte har samma tur.
De dagarna som man mår bra på, vill man inte slösa bort, för det är de små, obetydliga sakerna som gör en mer och mer lycklig.
Varje gång man är sur, arg eller bara inte har lust att leva så tänker jag på de sakerna. Allt verkar bli så mycket bättre då. Man har en framtid

En rätt lång text om vad jag tycker om pappa, mammas kille och fadersfigurer i allmänhet.
Ni behöver inte läsa, allt är ganska rörigt. Men tack om ni gör det

Jag vet inte vad det är med mig idag, känner mig bara så ensam, misslyckad och värdelös! Här sitter jag ensam hemma en fredagskväll liksom, det är ingen som vill umgås med mig...Det känns som om jag försöker för mycket, försöker passa in och vara social och trevlig men det får bara motsatt effekt och ingen vill umgås med mig...
Jag känner mig bara så ensam!