Förändrad värld Lupple & Medi

"Jag vet att jag kan berätta allt för dig." Hon såg på honom och satte sig upp och såg mörbultad ut.
"Ser jag hemsk ut?"

"Det är klart vi kan." sa han och kysste henne ömt.
"Halo är snäll men hon behövde komma bort från Dorian. Jag vet itne varför och vi ska inte fråga."

"För Dorian bet henne så djupt att Alexander trodde hon skulle dö. Hon får vård hos Ori."

Han studerade henne noggrant. "Du ser inte hemsk ut. Men du ser inte riktigt ut som dig själv." Viskade han. "Men du är fortfarande vacker." Lovade han. För det tyckte han.

Aurora sken upp. "För jag har presenter till henne." Förklarade hon leendes och besvarade hans puss men blev sedan tankfull. "Var Dorian elak mot henne?" Frågade hon och skakade sorgset på huvudet.

Allie skakade på huvudet. "Det är det värsta jag hört." Utbrast hon oroligt och suckade. "Stackars Halo." Mumlade hon sorgset.

Hon såg på honom och lade en hand på sin panna och hon suckade trött.
"Jag skulle vilja gå på toaletten. Tror du jag får göra det?"

""Hon kommer nog hem om några dagar. Jag vet inte.." Ham log och tog henne i famnen.
"Du är för snäll vet du det?"


"Ja men hon är i goda händer. Hon kommer klara sig."

Rafael såg på henne och nickade sakta. "Alexander har inte sagt något om det. Så ja. Men gå försiktigt." Bad han henne.

Hon hade inte hunnit ge Theodores present, eller visat upp det hon köpt. Det hade varit så mycket annat när hon kommit hem. Hon kramade om honom och log mjukt. "Kommer vi åka hem snart?" Undrade hon försiktigt.

Allie nickade sakta. "Hur går det med Allan?" Frågade hon och reste sig upp.

"Kan du hjälpa mig? jag kanske behöver ta med mig ställningen." Hon satte sig på sängkanten och såg på honom.

Han höll henne och skakade på huvudet.
"Vi skulle vara här en vecka.. Vill du åka hem i förväg? Kanske missa Halo?"

"Jag har inte hört något. Men jag antar det går sådär." Han lekte lite med hennes hår. "Han är som vanligt antar jag?"

Rafael nickade sakta. "Självklart. Ska jag bära dig eller hur tänker du?" Frågade han.

Aurora log, hon ville stanna men samtidigt var det läskigt här. "Vill självklart hinna säga hejdå till Halo." Sa hon leendes.

Allie suckade lite. "Jag vill bara att det ska bli normalt här igen." Viskade hon och höll ut handen mot honom. "Blod?" Frågade hon leendes.

"Han blir väl arg om jag går själv?" Hon höll stången vid sig och såg på honom.
"Men vi går försiktigt..." Sa hon och tog sig ner och pep till.
"Golvet är iskallt ju!"

"Då stannar vi. Vi kan alltid se oss om i området.." Viskade han och tog hennes hand.
"Klä på dig ordentligt."

"Vad är normalt här då?" Frågade han med retsamt leende och nickade.
"Jadå. Jag kan hämta om du vill...."

Rafael höll en arm om hennes midja och nickade. "Jag ska ordna strumpor till dig sen. Nu går vi bara." Log han.

Aurora kramade hans hand och klev ur sängen. Letade fram lite kläder och satte på sig dem. De var tjocka.

"Inte massa tokigheter." Sa hon och skakade på huvudet. "Nej jag vill faktiskt röra mig i huset idag. Jag tror jag klarar det." Viskade hon leendes.

Hon gick sakta med handen om ställningen. Började försiktigt gå och hon såg på honom.
"Jag var så hemsk i går. Jag vet inte vad jag gjorde men jag har skuldkännslor..." Sa hon och lade huvudet mot hans arm.
"Jag är så beroende av dig men jag vågar inte göra annat..."


Han log och såg på henne.
"Du har bra smak. Ja det är lite kyligt och det är kanske bra om du tar på dig massor av kläder.

"Det är bra. Jag kan belöna dig när de har åkt igen. Jag känner någon som kanske kan behöva lite hjälp snart."

Rafael såg på henne, oroad. Mindes hon inte? "Åh Rhiannon. Du har inte gjort något fel." Viskade han allvarligt, mjukt.

Aurora såg på honom. "Efter frukosten vill jag visa allt jag köpte." Sa hon glatt.

Allie såg på honom. "Belöna mig? Hur då?" Viskade hon med glittrande ögon. "Vem?" undrade hon ömt.