De utvalda

"Jag har vilat i veckot, gå och lägg dig nu". Det var mer en begäran nu. Han tyckte inte om att beodra henne.

"Men, jag är inte trött." sa hon men gäspade stort, då koffeinet lämnat hennes blod märkte hon hur trött hon verkligen var.
"En stund då." gav Eletha tillslut med sig och gick in till rummet bredvid för att vara nära till hands.

Ethan log då hon gav med sig. "Tack, jag säger till om det är något, sov du". Han fortsatte med papperna och var glad att hon lyssnade på honom.

Eletha drog av sig vapnen, skorna och bältet så hon bara hade mjuka byxor och den lösa skjortan då hon kröp ner i bädden. Håret var utsläppt och snart sov hon djupt.

Ethan kände sig lugn då Eletha hade gått in till rummet. Hon skulle ta det lugnt nu, det gjorde honom lugn och glad. Och även trots att han skulle behöva en extra hand ibland så väckte han inte henne.

Eletha sov långt och länge när solen började gå ner började hon röra på sig och snart vaknade hon och sträckte på sig.

Ethan hade jobbat hela dagen utan att äta något, då Eletha vaknade hade han somnat vid sitt bord, med armarna under huvudet.

Eletha kom ut till honom ett ömt leende syntes på hennes läppar då hon bar in honom och la honom i sängen. Hon bäddade om honom och gav han en kyss innan hon själv satte sig vid skrivbordet, nu var det hans tur att vila och hon beställde in kaffe.

Ethan sov lugnt vidare då Eletha la honom i sängen. Han var uttröttad av allt arbete, han var inte bra än det märktes. Men en stund senare vaknade han till och satte sig upp, Hur hade han kommit hit?

Eletha arbetade fortfarande, det hade blivit över midnatt och hon hade kommit långt, vid sig hade hon kaffekanan som snart var urdrucken men arbetet kvar.