Prs hungergames

Jag log.

Lissy:
Jag frågar
" Hur kan du le så vackert när du är så nära döden."
Jag ler svagt när tårar rinner för mina kinder.

- För att jag har dig, sa jag och torkade hennes tårar.

Lissy:
Jag lägger handen på hans hjärta och säger
" Jag kommer alltid finnas för dig. Även om du inte ser mig kommer jag finnas här i ditt hjärta."

Jag nickade.

Lissy:
Jag brister i gråt och tar bort bandagen.
Jag tvättar av dem och lägger om bandagen igen och lutar mig mot väggen och börjar tyst sjunga
"Deep in the meadow, under the willow
A bed of grass, a soft green pillow
Lay down your head, and close your sleepy eyes
And when again they open, the sun will rise."

Jag sluter ögonen och gråter

Jag drog upp henne i min famn och håller om henne.

Lissy:
Jag fortsätter att gråta.

- Lissy det blir bra, sa jag tröstande.

Lissy:
" Nej..."
Svarar jag
" Det blir det inte."