The Beauty and the Womanizer

"Men jag skulle behandla henne som om hon vore fri" sa Jack och släppte henne tillslut och han log lite. Han såg på henne då hon kysst hans kind. "Jag tror inte jag blir gift, jag ser för horribel ut med mina ärr, och jag är särling, ännu sämre än en vanlig man".
Jack såg sedan frågande på henne. "Det jag vill ja? Helst vill jag bara komma längre ifrån slottet":

Stella betraktade honom kritiskt och ingående.
"Jag tycker du inte ser så dum ut och dessutom har du en vacker själ." sa hon och visade sin högerarm där ärren börjat blekna undan.
"Du är inte den enda med ärr, men jag har en salva som kan hjälpa." sa hon leende och fortsatte sedan med ett flin.
"Det som alla män vill ha av kvinnor förstås, det var väl därför du gjorde detta." sa hon och menade la armen om henne, lyssnade och allt. Hon kom upp på fötter, tog skålarna för att gå och diska.

Jack såg på ärren på hennes arm, en vacker själ? "Och hur vet du det?" sa han frågandes på han själv innan han såg mer frågande ut. "Nej det gjorde jag inte...Jag gjorde det för att vara snäll" sa han enkelt och la händerna under huvudet.

Stella såg på honom och log snett.
"Det verkar som det, du ville ge din fru frihet och du gjorde en sak bara för att vara snäll. Folk brukar inte göra sådana saker för att vara snälla." sa hon förvånat att han inte ville det. Men sedan försvann hon för att diska och torka med de andra kvinnorna.

Jack såg fundersamt på henne då hon gick och han funderade på det hon sagt innan han tog det lugnt och vilade, han skulle rida i många timmar till.

De diskade och gjorde ordning och snart var de redo att ge sig av igen. Stella stod och klappade en av hästarnas mular, hon hade fått den av Max en gång hon skött sig riktigt bra.
Hon tog hästens tyglar, ett fint fullblodsto som hon döpt till Juvel. Mest hade hon väl fått den för hon skulle göra konster på henne.
"Får jag rida med dig? Jag lovar att inte vara i vägen." bad hon Jack med bevekande blick.

Jack fick ta sig upp tillslut och ta upp sin pilbåge och knivarna innan han gick och gjorde i ordning sin häst, han hade bara tagit den och det hade blivit en kolsvart hingst som kunde rida väldigt snabbt om det gällde. "Visst" log han sedan till Stella.

"Tack" log Stella stort och ivrigt, hon svingade med lätthet upp på sadeln. Hon hade satt upp det långa håret i en hästsvans för att få det ur vägen. Hon hade på sig ett par lappade byxor och skjorta som hon knäppte upp och tog av sig för att låta kroppen bli brun. De där topparna var onekligen bra, de höll brösten på plats utan att vara i vägen. Dock blev blåmärken synliga, men det var inget hon tänkte på och när de rastat till kvällen skulle hon hjälpa Jacks med sina.

Jack log och svängde sig upp han med, han ahde bågen på ryggen och började rida runt vagnarna för att se att ingen var före eller efter dem. Då och då sneglade han mot Stella, hon var vacker, och snäll, och han gilalde redan henne.

Stella rider en bit bakom alla och tränar på att göra konster samtidigt då hon talar med Jack när han återkommer till henne under sina rundvandringar. Hon tränar att stå i sadeln, lyfta benet rakt upp till huvudet och stå på ett ben och liknande saker allt medans hästen red framåt i en stadig takt.