ORS

Plötsligt hör jag steg bakom mig.
"Så du kom, du är sen", jag låter självsäker.
"Jo, BRian, jag kom. Vänd dig inte om, inte än", personen tar min hand och jag känner hur jag får gåshud.

"Varför har du attackerat dem?"

"Brian, det är enkelt. Du vet att du anses charmig, rolig, smart och de flesta tjejers dröm. Dina gammla vänner har till och med varit kära i dig. Jag sätter upp mål och uppnår dem, inget kommer emellan, men de försökte. Du kommer bli min."

"Varför skulle jag vilja vara med dig, du har förstört mitt liv, min vänskap. Du gör mig olycklig."

"Brian, du kommer se att jag kommer ta hand om dig, vi är skapta för varandra."

"NEJ! DU HAR FÖRSTÖRT SÅ MYCKET, MIN VÄNSKAP MED LINDA, CORNELIA, CLARA, DAN... GÖM DET!"

"Nej Brian, du har inget val. Jag kan vara grym, VÄLDIGT grym. Gör bara som jag säger."

Personen blev tyst. Jag letade efter svar.

(ska på bio, loggar in efter)

Jag undrar vad Brian gör. Måtte de inte ha hänt nåt.

"Men de är mina vänner..."

"Som är dumma. Dan är ett fån, tjejerna förväntar sig för mycket. Vi skulle göra oss av med dem, Dan först."

"Döda Dan?! Aldrig, nej!"

"Jo... De är i vägen för oss, och inget är i vägen för oss... Inte ens din motvilja, Brian."

"Glöm det! ALDRIG!"

Jag vände mig om och såg in i två lila ögon.
"Dumt gjort Brian."
Allt blev svart

Jag rynkade på ögonbrynen. Det hade gått ett tag sedan Brian försvann.

Jag slänger en blick på Pling. Hon ser bekymrad ut, hon tänker nog samma sak som jag. Var tog Brian vägen?

"Vi borde kolla upp det här, tycker du inte?"

Allt är svart, och det känns som om jag faller.
"Brian, du har inget val."

Jag suckar och reser mig upp, detta bör undersökas. Jag kan känna tydligt hur något händer just nu.

"Säg bara att du älskar mig, det kommer bli bra, och att jag får makten över vad vi ska göra... Brian det blir jobbigt annars"

"ALDRIG, du kan inte döda dem, mina vänner"

"Gamla vänner... CRUSIO"

Smärtan är omöjlig att beskriva. Jag skriker och vrider på mig, inget hjälper. Sedan blir det tyst, och tomt.