The Vampire Diaries [Rollspel]

Jag vaknade men låg kvar i sägen.
"Det här rummet är faktiskt riktigt fint" tänkte jag

Klaus hade för första gången på länge sovit både djupt och länge, vilket var mycket underligt. Han hade ingen lust att förstöra det hela så han låtsades endast att han fortfarande sov.

Klaus sov fortfarande, han såg inte trött ut längre.
Sakta ställde jag mig upp och smög fram till fönstret och tittade ut.
"Paris" viskade jag och började gå mot badrummet så tyst som möjligt för att inte väcka Klaus

Klaus suckade då Caroline försvann, han satte sig upp och tänkte ta fram telefonen ur fickan, men förstås så hade han den ju inte.
"Fan", mumlade han.

Jag gjorde i bytte om och borstade tänderna.
Jag gick mot Kol's dörr och öppnade den
" Hörru skitunge vakna" sa jag bara för att retas
Sen gick jag och satte mig i fotföljen och tittade på Finn.
" Hörru vakna vi ska prata" sa jag till honom

Klaus gick upp och in i vardagsrummet i samma stund som Kol klampade ut ur sitt rum.

Kol och Klaus kom ut till vardagsrummet men jag brydde mig inte
" Okej Caroline vad vill du prata om" sa Finn och satte sig upp
"Jo du vill tydligen "skydda" mig eftersom om jag dör så dör du.
Men jag kommer inte ta livet av mig och igen kommer döda mig. Och Alaric är död, så du behöver inte följa efter mig. Du kommer inte ha något liv om du bara följer efter mig, du måste göra ditt eget.
" Okej Caroline, du har övertygat mig, vi ses" sa han
" Då kan Klaus åka tillbaka och göra fler hybrider och Kol kan ja.... vara Kol" sa han
" Det var enkelt att övertyga dig" sa jag glatt

"Eller så stannar vi här", sade Kol. "Jag och Klaus hade ändå tänkt åka."
"Förresten så kanske Caroline behöver en guide", konstaterade Klaus och lade händerna i fickorna.

" Okej då är du min och Kols guide, ta oss till dina favvo ställen" sa jag till Klaus
" Fast gör er i ordning först" sa jag till dom båda

Kol tittade på Klaus.
"Det skulle gå bra", sade han, "men vi har ju inte direkt någon packning med oss och Niks telefon är fortfarande i Mystic Falls."
"Det också", sade Klaus allvarligt. "Jag behöver nog en ny..."