De utvalda

"En apelsin bara, till frukost". Ethan såg henne äta grönsakerna och log. "Så...Bara du äter lite så...".

"Det räcker, jag klarar mig." sa Eletha och ställde ifrån sig tallriken. Hon orkade inte eller hon ville inte.

Ethan suckade men sa inget mer. Istället kramade han om henne bara och la sig ned.

"Ska du sova här?" frågade hon men la en filt om dem och kröp intill honom. "Som när vi var ute på uppdrag." sa Eletha och såg in i elden.

"Vet inte, orkar inte gå upp i alla fall" mumlade Ethan och la en arm om henne och blundade. "Ja...Det var tider det...".

"Bara du och jag." log Eletha, de hade åtminstonde fått vara samman. Samman men inte bestämma, så var det även nu, fast annorlunda.

"Ja...Du och jag, det var underbart" mumlade han och gäspade lätt. Han var trött hela tiden. Han smekte hennes kind.

Eletha log och kröp in i hans famn. "Du borde sova, och jag älskar dig." sa hon och kysste hans kind.

Ethan nickade sakta. "Det borde jag...Godnatt, sov du med": Han somnade snabbt efte det.

"God Natt." mumlade Eletha, men hon somnade inte. Hon rörde sig dock inte, de låg så nära och han skulle bli arg om hon gick. Då solen började stiga över taken och det var dags att kliva upp, hade Eletha äntligen somnat.