prs yehet & kkaebsong

Joshua ler svagt mot den äldres läppar, innan hans käkar på huvudet åt honom.
"Visserligen är jag trött, men efter allt bråk, både på bröllopet och här hemma, behöver jag faktiskt mer kyssar.." Mumlar han sömnigt innan han pressar sina läppar mot Zihaos igen, jösses vad krävande han är. "Hoppas bara att du inte får min förkylning..."

”Skiter faktiskt i om jag råkar bli förkyld, du är faktiskt värd en massa kyssar ska du veta”, konstaterade Zihao med ett litet leende och besvarade kyssen. Själv var han inte ett dugg trött efter allt som hänt, men helt ärligt hade han absolut ingenting emot att ligga och vaka över en sovande Joshua. Verkligen inte alls. ”Du vet att det bara är att somna om du vill det, kommer inte gå någonstans”, mumlade tjugoåringen efter en liten stunds tystnad och strök ännu en gång med läpparna över den andres.

Försiktigt stryker Joshua sin tumme över Zihaos kind medan han nickar tyst.
"Bra, du får inte gå någonstans.." påpekar han med ett magert leende och besvarar den lilla kyssen, innan han kryper ihop intill tjugoåringen. Haru ligger över dem, sovandes och håller den svala kroppen varm. "Kanske somnar lite... bara lite."

Nej, gå någonstans hade han inte tänkt göra faktiskt. Zihao låg alldeles för bra där bredvid Joshua, med armarna slingrade om honom.
”Hur kan man sova bara lite?” Undrade tjugoåringen med ett skratt och skakade på huvudet. ”Nej, glöm den frågan förresten och fokusera på att somna lite”, skyndade han sig att säga därefter. Med en liten suck, borrade han ner ansiktet i de rosa lockarna. Kanske han skulle lyckas somna förr eller senare trots allt?

"Jag vill ju vara ett bra sällskap.." Mumlar Joshua halvt sovandes, innan läpparna försiktigt börjar gnaga lite på Zihaos tröja.. jo av någon anledning var han börjat nafsa en hel del mer än han gjort innan. Först Zihaos lurviga öron, nu hans lurviga tröja.. mums. Kanske han helt enkelt är hungrig? "Mm.." Viskar hans undermedvetna, och det tar inte lång tid för den stackars kroppen att somna.

Trots att Joshua verkade ha somnat, kunde Zihao inte låta bli att lämna små pussar över de puffiga kinderna.
”Du är så otroligt söt när du sover, vet du det?” Viskade han och ströks några fingrar över de rosa lockarna. ”Alltså, du är det när du är vaken också, men just nu beter du dig på riktigt som en liten hundvalp..” fortsatte han tyst och kämpade med att hålla sina egna ögonlock öppna. Jo, han skulle kanske också somna trots allt som hänt. Skönt.

Det är lite som att nittonåringens undermedvetna hör lite av Zihaos ord.. söt, hundvalp. Det hela får ett leende att sprida sig över de fylliga läpparna, medan en ny dröm om hundvalpar dyker upp i det trötta huvudet. Tänderna fortsätter att tugga förstrött på Zihaos stackars tröja... förhoppningsvis går den inte sönder.

Inte många minuter hann passera förens även Zihao fallit in i en djup sömn. Det betydde att han halvt om halvt lyckades dregla över Joshuas hår. Men det var okej, eftersom den yngre var i full gång med att tugga sönder hans tröja. Natten rullade samtidigt på, förde med sig en hel drös med skeva scener och bilder som susade förbi de stängda ögonlocken. Visserligen var det inte riktigt en mardröm, men inte heller en vanlig dröm. Nåja, det spelade ingen roll egentligen, då han fick sova hela natten igenom.

Alldeles utmattad öppnar Joshua sina stackars, trötta ögon och kisar mot solljuset från fönstret. Halsen skriker av smärta, huvudet dunkar och både halsen och näsan är alldeles täppta. Försiktigt lutar han sig bort från Zihaos tjocktröja och sätter sig upp i sängen.. han har inte bitit sönder tröjan, som tur är, men lite blöt är den, ojdå. Precis som Joshuas hår.

Först när Joshua satte sig upp, vaknade Zihao till. Med ett stön, började han dra i den yngre för att få honom att lägga sig ner igen.
”Joshua”, gnällde tjugoåringen klagande. ”Kom, jag vill mysa.” Han grävde ner ansiktet i huvudkudden och fingrade lite på sin egen tröja ett slag, som nittonåringen verkade ha tuggat på hela natten. Den var ju för fan alldeles blöt. Men eftersom det var fästmannen som hade åstadkommit det, gjorde det ingenting. ”Min tröja är blöt..”