Förändrad värld Lupple & Medi

"Vill du fråga något Lathan?" Sa hon mjukt och reste sig upp.
"Kanske Alexander ska tala med honom igen?"

Han nickade och började sedan springa hemmåt.

Lathan skakade lite på huvudet. "Inte för just nu. "Sa han ärligt. "Jag ska fråga min bror." Log han och gick iväg, mot Alexander.

Dorian följde efter honom springandes, genom skogen.

Hon drog sig undan och såg sorgset på honom.

Han sprang efter och skrattade.
"Så underbart!"

Allan såg efter Lathan och såg sedan på Miriam. Med en sorgsen blick.

Dorian skrattade roat och såg bak på Lucifer. "Perfekt." Flinade han glatt.

Hon drog sig till Lathan och såg på honom.
"Så vad ska vi göra?" Frågade hon.

Han kom in i huset och Halo mötte dem i dörren.
"Hej." Hon lade huvudet på sned.
"De är hos.. honom..."

Lathan såg på henne och ryckte på axlarna. "Jag vet inte riktigt. Vad föreslår du? Jag tror vi bara får acceptera att det som skett. Har skett. Vi kan inte förändra det. Hur gärna vi än vill." Sa han lugnt.

Dorian nickade sakta och höll ut armarna mot henne. "Hej älskade." Viskade han och log stort.

Hon nickade och såg mot Allan.
"Allan vill du bo hos mig sen?" Frågade hon.

"Älsade. Inte för vara den.." Hon backade.
"Du är inte dig själv. Jag ser det på dig. Du har Lucifers influtande." Hon log svagt.
"Förlåt.."

Allan såg på henne. "Vill du ens ha mig?" Frågade han viskande.


Dorian såg på henne. La huvudet lite på snedden. Vad pratade hon om? "Älskade. Jag tror du överdriver lite." Viskade han och tog ett steg närmare henne. Han ville ju ha henne.

"Jag vill ha dig. Du är min bror. Du är mitt männskliga kött och blod." Hon smekte hans kind.
"Du är min bror och jag vill visa dig en sak vill du ta in det?" Hon tog upp mobilen.

Hon svalde och stod stilla. Om han skulle bita henne så var det inte bra.

Allan nickade sakta. "Okej. Visa mig." Viskade han försiktigt. Mindre i försvar när Lathan försvunnit och det bara var hon i närheten.

Dorian log mjukt, nästan charmerande och la armarna omkring henne. "Saknat mig?" Viskade han och kysste hennes hals sakta. Sedan utan att han ens själv tagit beslutet så bet han henne. Han visste inte ens hur det hade skett. Men när hennes söta blod vätte hans strupe så var det som om han såg rött.