Privat mellan Masato och Hufflepuffisen

Atemu såg rakt fram och sa.
- Jag har sett att Isis placerade dig att städa i korridorerna, det är ett stort jobb eftersom det är många korridorer.

Cassandra kastade en blick på honom och sa:
- Äsch. Det behövs ju göras. Det är ganska monotont också, så det är ett ganska tacksamt jobb. Dessutom så blir jag bättre på att hitta i palatset, något som jag behöver.

Atemu såg på henne och sa.
- Ja jag antar att du har rätt.
Men det kommer nu bli skönt för dig med 2 dagar semester.

Cassandra sa:
- Ja, vi får se. Jag blev lite överraskad av det, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra än. Men vad har Ni gjort idag? Har Er dag varit bra?

Hon fortsatte sakta att gå framåt, struntade i hästarna och fokuserade på att andas och på samtalet med farao. Hon hade insett att hon var mycket mindre spänd och orolig när hon pratade med någon. Då fick väl tankarna ta lite mindre plats.

Atemu såg på henne och sa.
- Inget speciellt.
Haft ett urtrist möte bara

Cassandra höjde på ögonbrynen och sa:
- Får jag veta vad det handlade om? Varför det var trist? Eller är det hemligstämplad information?

Atemu såg på henne och sa.
-Det är tyvärr hemligt

Cassandra nickade. Hon var lite besviken men det var väntat. Han delade redan med sig av alldeles för mycket information till henne, långt mer än hon borde få ta del av.

Atemu fortsatte gå och var på bra humör.
Han visste att detta var inget han behövde eller borde göra.
Men han gjorde det i alla fall

Cassandra gick vidare innan hon frågade:
- Är Ni någonsin ledig, farao? Eller det är ett 24/7-arbete? Hur känns det?