Ny genaration, nya känslor

suveränt

Herrejävlar vad bra

Och det är sant som jag säger du både sjunger och skriver så himla jättebra

SUPERBRA!!!

Majis jag tänker hämnas och tagga dig på så många ställen som möjligt!!!

Superbra kapitel

SuperduperMegaAwesome!!!

Och jag hade aldrig skrivit att du var underbar utan att mena det!!!! ♥

Den jätte bra kommer fortsätta att läsa

BRA!!!!!!!!!!

Superbt!!

Jättebra sångröst!!!

TAck så mycket för era kommentarer!!! ♥ alltså har varit dålig på att uppdatera, jag vet! Men det ska bli ändring! Fast jag har ju varit på läger och det har varit midsommar och så har jag haft hjärnsläpp... Men nu har jag lyckast skriva ett kapitel som inte är så himla bra, men kanske lite?
Och i slutet så kommer några "påskägg" läggas ut. Okej, lät fånigt för det är ju inte påsk osv, det var ju för evigheter sen... Men det är så att vid två ställen (två ord typ) så har jag gjort en rolig sak med det... Svårt att förklara utan att avslöja, men om ni har hittat "påskägget" (kallar det så för man brukar kalla gömda roliga grejer för det) så skriv det vid kommentarerna och den första som listat ut kopplingen också tänker jag (kommer inte på nåt annat "pris" typ uggla och den personen får bestämma jättemycket som ska hända i nästa kapitel!
Jag vet inte om det är nån som vill vinna det, men där finns någonting man får om man lista ut saken Men nu kommer kapitlet!!! Och det är säkert enkelt att lista ut det, men jaja! och för skojs skull tänker jag ha annan färg denna gången

Kapitel: 68
”Lily! Du är tillbaka! Hur mår du?” sa den glada Johanna som satt i sovsalen som Lily precis äntrat.
”Hej, Johanna!” sa Lily och log. ”Jag mår bra nu. Lite trött däremot... Hur mår du?”
Johanna hade ställt sig framför Lily så Lily såg att Johanna himlade med ögonen.
”Haha! Jag mår bra! Men du... Jag måste bäretta en grej för dig...” hon slängde en blick på Rose som stod jämte Lily. ”Privat...” tillade hon då.
Lily tittade på Rose. ”Jaha... Kan du gå ut? Alltså, du hörde...”
Rose log lite busigt. ”Såklart! Jag hörde, jag är ju inte döv heller! Ses då om en liten stund!” sa hon och gick ut.
När dörren smällde igen så vände sig Lily om. ”Jaha! Vad var det det gällde?”
Johanna suckade. ”Lily, du är den ända jag kan vända mig till. Du är nog den ända jag känner är en riktig vän till mig. Kan jag lita på dig?” sa hon allvarligt.
”Ja, såklart kan du lita på mig!” sa Lily som blev lite bekymrad över vad det kunde gälla.
”Okej, vad bra...!” sa Johanna. ”Jo, det gäller Louis...”
Lily nickade. ”Jaha... Okej... Vad har hänt? Ni som är så söta och lyckliga ihop, inget hemskt kan väl har hänt...?”
”Nej... Inget hemskt har hänt med vårt förhållande eller så... Alltså... Jag tror jag verkligen älskar honom! Alltså äkta kärlek! Ingen lite förälskelse som man säger är kärlek, utan äkta sådan!” sa Johanna, log lite och hennes ögon började blänka lite.
”Men Johanna, vad är då problemet?” frågade Lily och rynkade pannan.
Johanna suckade. ”Han har bjudit mig på balen, gett mig smycken och allt! Han har verkligen skämt bort mig fast jag inte velat det... Det var ju inte för det som vi blev ihop, men såklart blev jag ändå glad över det han gav mig! Att han bryr sig om mig och allt så då trodde jag att han älskade mig med...”
”Men det gör han väl?” sa Lilly och rynkade pannan ännu mer.
”Jag vet inte! För... För innan idag efter den sista lektionen skulle jag gå och träffa honom vid biblioteket. Jag gick dit och såg honom...” Johanna avbröt sig själv och bet sig i läppen. En tår trillade ner för hennes kind.
”Okej! Vad har hänt? Säg inte att Louis har... Har varit med nån annan?” sa Lily och tittade oroligt på Johanna som torkade ännu en tår.
”Jo! Det är det han har gjort! Jag fann honom kyssande en annan tjej!”
Lily tittade chockat på Johanna. Lily hade misstänkt nåt sånt när hon märkte hur ledsen Johanna var, men hon blev ändå chockad! Louis McLaggen var ändå en sån snäll kille, fast han hade ett stort ego som behövde styras av en sådan mogen, smart och ändå envis tjej som Johanna Lee.
De är gjorda för varandra och ändå är han otrogen!? Det stämmer inte! Det måste blivit nåt missförstånd!
”Är du helt säker? Liksom, det låter inte likt honom...” sa Lily.
Johanna tittade plågat upp på henne. ”Nej... Så jag fattade det inte heller... Vad ser han egentligen i den korkade Nancy!?”
”Va!? Var det Nancy!?” frågade Lily förskräckt.
”Ja!” nickade Johanna och brast ut i gråt.

”Din jävla slampa!!!” röt James och kunde inte hejda sig så han slog till Nancy.
Det som hade hänt var att Lily hade kommit ner till uppehållsrummet igen och velat prata med James privat. Hon hade berättat om att Nancy hade hållit på med Louis och för att Nancy var James ex och Louis en av hans kompisar från sitt Qudditich-lag hade hon känt sig skyldig till att berätta om detta för honom.
James blev väldigt misstänksam över detta. Louis skulle aldrig få för sig att kyssa Nancy! Louis pratade nästan jämnt om Johanna i omklädningsrummet och under den tiden då James var ihop med Nancy så hade inte Louis precis varit så förtjust för Louis hade nån gång själv varit ihop med henne och visste hur hon var egentligen... De hade inte haft ett långt förhållande, men tillräckligt för att Louis skulle kunna veta om hur Nancy var.
James hade gått och pratat med Louis om detta. Vad hade egentligen hänt?
Louis berättade att han hade väntat på Johanna i biblioteket. Nancy hade kommit in och börjat prata med Louis om läxan de hade fått. Sedan, utan förvarning, hade hon börjat kyssa honom. Tillslut hade Louis lyckats komma sig loss och Nancy gått så kom aldrig Johanna och tillslut hade Louis gått tillbaka till tornet.
James hade förstått att Nancy ville ha nån slags hämnd på honom och detta hade säkert varit nåt försök för att få James och Louis att bli ovänner eller nåt... Men det hade känts så konstigt att Nancy sjunkit så lågt... Till en slampa! Hon är bara en förrädare! Så han hade rusat till biblioteket där hon var där igen, säkert för att hitta nån annan att kyssa.
Men när han då hade kommit till henne hade han slagit till henne och nu så hade det börjat blöda.
”VAD FAN GÖR DU!?” skrek hon till honom och gav honom en mördande blick.
”Ge dig det du förtjänar!” sa James argsint till henne.
”VA!?” skrek hon förolämpat och la handen på såret.
”Du är en sån jävla lögnare och svikare!” röt James. ”Okej! Inte meningen att göra dig illa sådär, men du förtjänar det ändå!”
”Vadå!? Vad har jag gjort!?”
”Ha! Det vet redan...” sa James och himlade med ögonen.
”Vadå? Har du fått reda på det förhållandet jag hade med Marc Zabini under vårt förhållande?” frågade Nancy förskräckt.
James började stirra på henne. Hade hon varit otrogen mot honom!?
”Vad är det du säger!?” mumlade James. Varför skulle nån vilja vara otrogen mot honom!?
Nancy hade inte hört det han sagt men märkte på hans ansikte att det inte var det det hade gällt...
”Öhum... James... Det var inget seriöst förhållande... Liksom... Eh... Alltså jag träffade Zabini efter en Quidditch-match mellan Gryffindor och Slytherin. Han är ju slagman för Slytherins lag... Du... Du hade blivit skadad då efter att han hade skjutit en dunkare på dig... Jag... Jag tänkte säga till honom att han inte fick göra nåt sånt och så, men... När jag kom till honom så... Så såg jag att han var extremt snygg när han hade bar överkropp efter att fått rusa ut ur omklädningsrummet för Madam Hooch hade kommit före mig med att säga till honom. När jag började prata med honom så bara flinade han. Då bytte jag ämne... Ehe... Och rätt som det var så... Så hånglade vi! Så... Vi fortsatte att mötas när du låg på sjukhusflygeln... Det var ett kort förhållande vi hade! För när du blev frisk så slutade vi träffas, men... Hehe... Om jag ska vara ärlig så försökte jag träffa honom igen, men konstigt nog, sa han att jag var jobbig... Att han inte förstod varför han hade hängt med mig... Eller som han sa: 'Jag fattar inte hur du, Bell, kunde veta var jag höll hus! Stalkade du mig eller!? Gå till din Potta så jag slipper se dig... Du kanske är duktig på att hångla, men fy fan! Stick!'. James! Kan du fatta hur elak han är! James! Jag har annars alltid varit dig trogen och är det fortfarande fast vi inte är ihop... Fast det går ju att ändra på...”
Hon klev ett steg närmare James.
James tog ett steg bakåt.
”Nancy, fy fan! ALDRIG att jag vill bli ihop med dig igen!!! Men det jag kom hit om var att du har kysst Louis framför ögonen på Johanna, hans snälla och smarta flickvän som du väl känner till! Varför Nancy? Varför!? Vill du Johanna nåt ont? Varför i så fall? Eller Louis? Eller mig?”
"Förlåt mig... James... Jag...” Nancy försökte säga nåt men kom inte på orden. Tillslut så gav hon ifrån sig ett skrik och gav James en örfil.
James svor för sig själv och tänkte precis ge Nancy en mördande blick och säga till henne att hon bara var omogen då hon slängde sig över honom och började kyssa honom. Han försökte slita sig loss men hon höll honom hårt och inte bara det! När hon hade kastat sig över honom hade han haft armarna i en konstig ställning så när hon kom emot honom så fastnade armarna mellan deras magar, ungefär kan man säga.
James ville bara loss men kunde inte komma loss. Han bara stod där och plågades. Hemskt var det. Nancy var starkare än han hade trott...
”Men för fan! Låt stackarn vara!” sa en ganska skarp tjejröst som James kände igen. Som ett mirakel så släppte Nancy taget och James var fri. Han tog ett steg bakåt och då såg han att en trollstav var riktad mot Nancys huvud. Han undrade vem ägaren till staven var och när han såg vem den tillhörde fick han en liten klump i magen. Det var Sabrina Goyle...

Hoppas nån hittade det Om ni gillar det kan jag göra det fler gånger och då kommer jag alltid ha en annan färg Hoppas ni gillar leken jag kom på Men det ska vara två kopplingar kan man säga till och med... Den som kommer på dom först vinner! xD Och hoppas ni gillar kapitlet också!

suver'nt