PRS Lupple & Medi

Hon log och sträckte sig efter en filt om lade den om sig.
"Vad bra att du tycker det. Jag ville göra något som skulle passa dig och mig." Hon log igen.
"Men jag vill inte ha vin på mitt bröllop. Jag klarar mig på saft eller något."
Hon log och slöt ögonen

Han skrattade lågt och nickade.
" Det gör det." Viskade han och la armarna mer omkring henne.
" Men jag får dricka vin va? " Flinade han och lekte med en hårslinga.
"Men du kan få precis vad du vill- saft låter bra." Log han.

Hon nickade långsamt, gäspade stort.
"Du får dricka öl om du så nu önskar. Jag gillar inte alkohol. Så jag nöjer mig till barndricka." Hon flinade trött.

Han skrattade lågt.
" Tack." Viskade han och smekte hennes armar sakta.
" Du är ett barn älskade så det är väl inte mer än rätt." Viskade han retsamt.
"Åldersmässigt, jämfört med oss andra." Sa han och flinade.
"Men sov nu käraste." Viskade han och pussade hennes panna mjukt.

Hon hörde inte hans skämt utan hade somnat och låg i hans famn och sov.
En kvinna från byrån kom fram med en kopp och sträckte fram den till Dorian.
"Ifall ni behöver nu. Det finns ungefär två påsar i timmen. Så ingen fara."

Dorian studerade henne när hon sov, som alltid gav det honom ett inre lugn.
Han vände upp blicken när han kände av kvinnans närvaro och log svagt.
Tog emot koppen.
" Tack. " Sa han och tog några klunkar.
"Och mat till min fästmö? Vad kan ni ordna åt henne?" Frågade han och såg på kvinnan.

Kvinnan log och skakade på huvudet.
"Jag tänker inte ta fram den nu. Hon sover men ja mat finns. Det var något Alexander och Lathan sa det var viktigt." Hon log mjukt.
"Sen har vi läsk till henne."

Han nickade sakta.
"Åh självfallet inte." Sa han och skrattade lågt.
" Det är viktigt. " Log han instämmande och nickade.
"Jag uppskattar det, det kommer glädja henne och är hon glad så är jag." Sa han ärligt och log.

Hon nickade och gick iväg.
Willow vaknade till och såg upp.
"Vad hände?" Viskade hon och slöt ögonen igen.
"Din röst var så stark. Kanske att jag litter med huvudet mot di kropp."

Dorian vände blicken mot henne när hon vaknade, när hon pratade och log svagt.
"Vår eh flygvärdinna var bara här, gav mig lite ja." Sa han och gestikulerade mot koppen han hade i handen.
"Och så pratade vi om din mat och din dricka. " Sa han och smekte henne över kinden med tummen.
"Menade inte att väcka dig. Älskar dig." Viskade han för att sedan återgå till att vara stilla och tyst.