The one that got away

Andrew sa inget först utan rörde försiktigt med fingertopparna över såren och allt innan han reste sig. "Vänta här, jag har nog något" mumlade han och tog sig mot badrummet. Han öppnade ett skåp och tog ur en salva och även plåster och en rengörinsvätska.
Han kom tillbaka och började försiktigt smörja på salvan över blånaderna och tvättade rent såren.

Tårarna rann tyst längst hennes kinder, det var först nu hon insåg vad de gjort, vad hon gjort mot sig själv. Visst gjorde det ont, men det var värre känslan inne i kroppen än utanpå.

Andrew tvättade klart och plåstrade om såren innan han försiktigt kysste varje blåmärkte, men var försiktig. Sedan ställde han sig upp och torkade hennes tårar. "Så" sa han mjukt.

Saphira rös till utav behag vid kyssarna och log svagt då han torkade hennes tårar.
"Tack." sa hon mjukt och gav honom en kram. Hon var än utan tröja men hennes överkropp såg förstörd ut, hon ville inte se på den.

Andrew kramade henne tillbaka och strök henne över hennes bara rygg. "Det är inget" mumlade han. "Du tog hand om mina sår" sa han sedan bara och släppte henne. Han gav henne tillbaka hennes tröja och sträckte på sig.