Reversed roles(Dragon Fantasy)

Jack vaknade till då något sattes till hans mun och han drack girigt, det var kall mjölk, underbart gott och mättande för tillfället. Då sa någon hans röst och han vred sakta på huvudet. "Sabina?" sa han och log svagt, han såg faktiskt riktigt glad ut en stund innan han återgick till att vara trött.

"Du lever." sa Sabina förundrad men glad och föll åter bland kuddarna. Snart kom byns läkare och undersökte dem båda. Han kände på Sabinas mage och suckade då de utbytte blickar.
"Vet du vem fadern är?" sa han och såg medlidsamt på henne, men Sabina bara skakade på huvudet till svar.

Jack nickade sakta. "Jag antar det". Han såg sen på läkaren och såg förvirrad ut. "Men är det inte din mans barn då?" undrade han då hon inte visste innan det slog honom. "Kan det vara mitt?".

"Det kan vara hans, det kan vara ditt eller någon annans." sa Sabina utan tillstymmelse till glädje. Hon hade åter utnyttjats både av sin farbror och hans vänner. Hon vände sig om och såg in i väggen.

Jack såg tyst på henne en stund och doktorn gick över till honom. "Vad har de gjort med dig?" undrade han bara och såg på Jack och rörde över hans magra kropp med mjuka fingrar. Jack var bara tyst, han ville inte tänka på det, allt som gjort ont.

Sabina svarade i hans ställe med en slags galghumor.
"Bara testat nya metoder att göra livet surt för en. Min make och farbror gillar sådant." sa hon och tystnade sedan. Hon ville bryta sitt giftermål.

Jack såg på henne och läkaren suckade. "För dig är det mat och vila, ordentligt med båda" sa han till Jack och vände sig mot Sabina. "Och du...Vill du få bort barnet? Det går men du måste göra det snart" sa han.

Sabina såg på läkaren och kastade en blick på Jack.
"Det kan vara ditt....vill du att jag ska behålla det." sa hon med tårar i ögonen, hon ville inte behålla det alls.

Jack såg på henne och tvekade en stund. "Om inte du vill behålla det, det är din kropp, ditt barn, och det kanske inte ens är mitt, gör som du vill" sa han mjukt och slöt sedan ögonen. Kvinnan kom med ännu en ren handduk och började tvätta Jacks ansikte igen och armarna.

"Tack" sa Sabina mjukt, det var en fråga samt ett prov för honom. Han hade svarat rätt enligt henne, hon fick bestämma själv.
"Då vill jag det." sa hon till läkaren, med tårarna sakta rinnande längst kinderna.