The rich man's daughter(PRS)

Mona gjorde stora ögon och såg först lätt äcklad ut innan hon också tog en hare. Hon ville inte vara en bortskämd unge, hon ville lära sig. Men hon var inte van vid det här. Med ett djupt andetag gjorde hon likadant som Hilde och försökte dra ut allt som hon gjort med plågad min.

Hilde skrattar roat men inte ovänligt och lägger en arm om henne.
"Man vänjer sig, tillslut tänker man inte på det." sa hon åt Mona och såg bak då dörren öppnades och där stod Edward och Lancelott. Ett så högklingande namn för en småtjuv och oäkting, dock kallades han enbart för Lance.
"Så du är här i krokarna igen?" hälsar Hilde, ställer sig upp och kramar om honom trots de lortiga händerna.
"Jovisst, och du har hälsan ser jag." sa han med ett uppskatande flin mot Hilde och sträckte sedan ut handen till Mona.
"Så vad kan en sådan liten fröken heta då?" säger han med ett bländande leende. Han var solbränd, klara blå ögon och ett ostyrigt blont hår som var halvlångt.

Mona sa inget först utan lyckades dra ut. Hon torkade av sina händer mot gräset och kände sig stolt över att hon i alla fall gjort det. "Men det är väldigt konstigt...och äckligt innan man vant sig" mumlade hon och såg upp då dörren öppnades. Hon tog sig upp och såg på den unga mannen.
Hon tog hans hand och skakade den lätt, hon hade ju uppfostran. "Mona, mitt namn är Mona" sa hon och log lite blygt tillbaka. Hon hade alltid gillat sitt namn, för att det var så likt Måne, hon hade alltid älskat månen.

"Miss Mona, som månen om kvällen." sa Lance med glittrande ögon, då han visste vem hon var.
"Kalla mig Lance, det gör alla." sa han med en elegant bugning, han hade lärt sig av då han hade jobbat som stalldräng och sett hur fina människor levde.

Hilde skrattade lätt och for in i köket för att låta dem vara och fixa något att äta, hon visste inte om Edward tänkt på det. Hararna fick de fixa senare.

Mona log än lite blygt. "Ja, min mor döpte mig efter månen". De delade samma intresse för den. Hon såg på honom och kunde inte låta bli att tycka att Lance var stilig. Hon började då genast tänka på hur hon själv såg ut, kladdig av djurinälvor och med pojkkläder.
Hon sjönk ner vid hararna igen och fortsatte med nästa. "Så, du känner Hilde och Edward?" sa hon.

Hilde ropade in Edward som en var ute.

Lance satte sig ner drog fram en kniv och började rensa han med, samt få bort skinnet så detta kunde användas med.
"Alla i den undre världen känner dem. Hederliga och fina människor trots att de inte är på den rätta sidan lagen." sa han, de fanns bättre och sämre människor även där.

Mona nickade sakta och fortsatte, hon verkade oberörd av vad hon höll på med, allt för att hålla masken. "Jag vet...De är de bästa människor jag vet...Hilde är min bästa vän" mumlade hon och tillslut var alla inälvor borta. Hon torkade av händerna igen mot gräset så det värsta försvann och gjorde likadant med kniven.

(Rolla Edward ^^ xD)

"Beror hur man ser de bästa människorna på för sett. Det finns bra och dåliga människor i alla samhällsklaser. Tänk dig män som ger sig på kvinnor, mördare de som skadar människor, de anser jag vara de värsta. Tar man en sak lite här och var och säljer den vidare, förvisso inte lagligt. Men jag anser det mer acceptabelt, eller vad tycker du?" säger han med ett snett leende och går till brunnen för att skölja köttet och allt, han hinkar upp vatten.

(Förlåt glömde bort xD)

Mona nickade sakta, det han sa var sant. Hon tog sig upp och gick efter honom. "Jag håller med dig. Men de är de bästa för mig eftersom de är goda även om de är olagliga. Om du bara visste vad de hjälpt mig...Gjort för mig...". Hon kunde aldrig återgälda allt.

Edward kom in då Hilde ropade på honom och la armarna om henne bakifrån. "Det verkar som de två gillar varandra" sa han skämtsamt.

(Lugnt det xD)

Lance bara nickade frånvarande, han tänkte på det hon sagt och på vem hon var. Mona innebar pengar, men även han var hederlig inom ordets betydelse. Han skulle aldrig göra en fluga förnär.
"Kom här och tvätta dig." sa han och drog upp vatten, tvättade sig.

Hilde skrattade lätt, vände sig om i hans grepp och kysste hans panna.
"De har nyss träffats, han skulle bara våga göra något med henne." sa hon och pekade sedan på den oskalade potatisen för att han skulle skala till middagen.