Rolla någon?

(Vet. XD)

Isac ställde sig bredvid dem. En till soldat kom emot dem.
-Han är min, sa Isac och tog fram det vackra, långa svärdet och stack det i hjärtat på soldaten, som föll död till marken.

Maxine hoppade av hästen av och dram en pil från kogret.
-Detta kan bli roligt, sa hon med ett flin.

-Aa... Verkligen, sa Isac och log.
-Jag tar fegisen där borta, vilken tar du?

- Jag tar den jag tar, sa Maxine och flinade. Det betydde förstås att hon skulle ta Prins Lorden. Då hon såg honom gick hon fram mellan folkmyllret med en pil spänd i bågen.

Isac gick fram till killen som darrade så att nästan svärdet ramlade ur hans hand.
-Rör mig inte! Skrek han som en tupp.
-Jag rör dig inte, men svärdet gör det, okok? Sa Isac och skrattade.

Nyah hörde Isacs och Maxines konversation och log lite. Själv hade hon fullt upp. Soldaterna strömmade emot dem. Blod täckte hennes svärdsegg, dolkens egg och hennes armar. Då hon skar halsen av ännu en sprutade de varma blodet över hennes ansikte. Hon slickade upp en droppe som rann nedför hennes kind. En metallaktig smak fyllde hennes mun.

Isac kollade på Nyah och såg inte att soldaten rymde. När han kollade framåt igen, stod där en väldigt kraftig man.
-Ehm.. Hej! Sa Isac och skar av halsen på honom. Huvudet ramlade mot marken med ett hårt "duns!"

Nyahs armar började bli tunga. Hon hade fått ett djupt sår i sitt högra lår och kunde inte riktigt stödja på det. Det var inte hennes ända sår. Hon hade fått en djup reva i hennes arm och ännu ett längst sin höft. Även om hon var duktig med svärdet så var hon inte odödlig. Stormen av soldater hade tunnats ut för en liten stund men så hade de kommit fler och fler. De hade olika symboler på sig och Nyah visste att kungarikerna hade bildat en pakt. Varför förstod hon inte och ingen av soldaterna verkade veta. De var orovekande att de ännu inte hade träffat några särlingar än. Så fort hon tänkte tanken såg hon honom. Han hade stridensgåva, det var självklart och de skulle inte ha en chans. Nyah försökte lokalisera de andra men kunde inte finna dem i folkmyllret. Den unga mannen kom emot henne, hans ögon fixerade vid hennes.

Isac såg att Nyah behövde hjälp. Han ställde sig framför Nyah.
-Du rör inte henne! Skrek Isac i mannens face. Mannen skrattade högt och rått.
-du rör inte henne! Upprepade Isac och riktade svärdet mot mannen.