Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Mona satte sig upp. "Men hur kan vi gifta oss igen om vi redan är gifta? Går det ens?" undrade hon förvirrat.

"Klart det går!! I alla fall i den andra byn. Men den här gången kan det väl vara bara du och jag?"

Mona var tvungen att le. "Har jag ens tackat jag än NIel?" mumlade hon lite roat innan hon kysste honom. "Men tur för dig tackar jag ja igen, och det kan bara vara vi".

Niel såg nervös och osäker ut så fort hon sa det, men log igen när hon sa ja. "Bra!" skrattade han nöjt och böjde sig över Mona. Han täckte hennes ansikte med kyssar, likaså hennes hals.

Mona flämtade då han kysste hennes ansikte och blundade. "När köpte du ringarna egentligen?" undrade hon och borrade in fingrarna i hans hår.

"Köpte inte! Fick av Johanna. De var hennes släktingars!" mumlade Niel. Han slutade kyssa Mona och tänkte på Johanna. Sedan suckade han lättsamt och pressade sina läppar mot Monas i ännu en öm kyss. Det blev en lång och utdragen kyss som Niel tillslut var tvungen att avbryta för att ge dem båda ett tillfälle att andas.

Mona log svagt. "Vilken tur". Hon besvarade kyssen så gott hon kunde och borrade in fingrarna mer i hans hår. Då han slutade kgöyssa henne drog hon efter andan uinnan hon drog honom över sig igen.

Niel följde villigt med. Han kysste henne igen, ömmare och ivrigare än han någonsin gjort tidigare, men också försiktigare. Han höll Monas ansikte mellan sina händer och lät deras kroppar liksom smälta samman. Utan att veta hur det gått till satt hon snart i hans knä med endast ett linne på sig. Han själv hade tydligen slängt sin skjorta lite längre bort och byxorna var i princip av de med. Han kysste Mona och trevade med händerna över hennes sidor.

Mona besvarade kyssarna och kände sig lycklig igen. Hon strök honom över bröstkorgen och mumlade hans namn ömt mellan kyssarna.
Väl i hans knä kysste hon honom innan hon sjönk.med huvudet till hans bröstkorg och täckte den med kyssar.

Någon timme senare klädde Niel på sig igen, och tog därefter fram picknickkorgen till Mona. Han hade precis tvättat sig i en djup bäck inte långt ifrån.