prs yehet & kkaebsong

Det är rätt lätt för Joshua att se vad det är hans fästman tänker, varför försöker han ljuga sig fram?
"Zihao, lova att säga till mig om du vill gå därifrån, okej? Vi kan ta en paus från allt och alla." Påpekar nittonåringen och fiskar upp sina egna kostymbyxor och vita skjorta, bäst att ta på sig allt. "Ditt hår är också underbart... nu när jag lagt händerna på det."

”Det är inte det, Joshua..det bara känns som om någonting kommer gå snett”, mumlade Zihao och log sedan blekt. ”Så du tyckte alltså inte att mitt hår var underbart innan du la händerna på det?” Undrade han med ett höjt ögonbryn. ”Då får du väl fortsätta fixa mitt hår i all framtid antar jag, så att du tycker att det är underbart.” Det skulle den äldre faktiskt inte ha någonting emot. Han absolut älskade när nittonåringen höll på med hans röda lockar. ”Du kanske får se till att fixa min päls också, så att den blir minst lika fin.”

"Okej.. som jag sa innan, krama om min hand så hårt du kan innan tankarna går bort, okej?' Frågar Joshua och stoppar ner skjortan i byxorna innan han vilar händerna mot den äldres kinder. "Det är klart jag inte menade så, jag skämta bara med dig." Nej, han har alltid gillat i princip allt med sin fästman, förutom de tider då han bara varit ett dumt äckel mot honom. Men bortsett från det. "Men jag skulle gärna vilja fixa det än så."

”Om jag kramar den så hårt jag kan finns det en risk att jag råkar krossa den”, påpekade Zihao med en sned blick och slingrade ännu en gång armarna omkring den kortare. ”I framtiden får du fixa mitt hår precis hur mycket du vill, det lovar jag”, fortsatte han och lämnade en liten kyss på de fylliga läpparna. ”Alltås du förstår inte hur svårt det kommer bli för mig att hålla mig borta under dagen..Jga menar det verkligen.” Nej, det skulle nog bli bland det svåraste han någonsin gjort faktiskt.

"Du får gärna krossa min hand 8m det får de tankarna att försvinna." Påpekar Joshua lätt med ett svagt leende, och låter fingrarna försiktigt vila bakom sin fästmans nacke. Han besvarar den lilla kyssen, han borde vänja sig vid Zihaos ord efter alla dessa år, men ändå stryker sig en rodnad över de puffiga kinderna. "Det kommer bli svårt för mig också, ska du veta."

Med ett leende på de smala läpparna, klappade Zihao Joshua på axlarna några gånger.
”Då kommer vi båda att få det riktigt jobbigt idag då. Men det känns ju åtmsintone bra att ingen av oss är ensamma om den känslan”, mumlade Tjugoårongen och fångade upp en av de betydligt mindre händerna i sin egen hand. ”Bara för att vi inte får klänga på varandra betyder det väl ändå inte att vi inte får hålla händer? Eller?” Nej, om det var fallet skulle han nog faktiskt gå under.

Joshua putar sig tillbaka, och granskar Zihaos ansikte innan han vänder sig bort från honom. Att inte vara nära honom kommer säkerligen bli svårare än han förväntat sig.
"Mm, jo vi kan såklart hålla varandra i händerna." Mumlar nittonåringen och drar upp sin fästman från toalockeet och kramar om honom, borrar ner ansiktet i hans bröstkorg.

”Tror däremot att du kommer förlora om du fortsätter göra sådär resten av dagen”, påpekade Zihao med rynkade ögonbryn, men kunde trots det inte dra sig undan. Nope, Joshua var på tok för underbar. Oturligt nog var det bara ännu ett tecken på hur jobbig dagen skulle bli. Inte nog med att dt skulle vara tätt med folk, utan tjugoåringen skulle inte heller få gå omkring och klänga på den yngre. Nåja, det var trots allt bara en dag - en dag som snart skulle vara överstökad.

"Men jag måste ju ta vara på tiden, eller hur?" muttrar Joshua med lugna andetag, gud han trivs så väldigt bra i den äldres famn att det är nästintill skrämmande. "Efter vi går ut härifrån så blir det inget mer myspys, förstår du?" Jo, det kommer definitivt bli en svår, nästan omöjlig övning för de två turturduvorna. Men nittonåringen är bestämd, han ska vinna. Långsamt glider han ur Zihaos grepp och öppnar dörren från badrummet.

”Jag vet, men det betyder inte att vi inte kan hålla händer”, knorrade Zihao och flätade ihop deras fingrar med ett lätt panikartat ansiktsuttryck. Okej, det var några saker han var tvungen att ha i åtanke: bara för att det är mycket folk behöver man inte få panik, inget klängande på Joshua, inga elaka kommentarer. Sålänge tjugoåringen höll på de reglerna skulle väl allting gå fint i slutändan. Nåväl, det skulle väl förhoppningsvis gå bra. Men man visste ju aldrig med just Zihao.