Skriva av sig-tråden

Medi: Usch det låter inte speciellt lovande. Jag förstår att allt kan bli för mycket, och särskilt i det läget. Men jag hoppas verkligen att du trivas med den sjukdomen du har, och lära dig att leva med den. Den har blivit en del av dig, och kanske finns det något bra man kan göra åt saken. Jag vill att du kämpar vidare, det blir bättre, livet är aldrig fel hur länge som helst. Du blir inte mobbad längre eller hur? Och jag tror inte en sekund på att din pappa hatar dig. Du är hans barn och han älskar dig mer än något annat, det där vara bara en liten händelse, den betyder ingenting alls. Det finns så mycket av livet kvar, du har inte ens levt halva. Ge inte upp nu, det finns så mycket att se. Kärleken kommer, en dag blir det din tur, du måste bara komma ihåg att det är så. Kämpa på nu, det blir bättre snart.

carro78: Nu är det nog! Du är modig, punkt, det tycker vi alla här och det vet du. Du är supermodig och väldigt stark. Fortsätt såhär nu!

linnvendela: Men snälla lilla du, det är inte fel att må dåligt. Den är bara hemskt att du ska behöva ta ut det på ett sådant sätt. det finns ett annat sätt, det finns människor runt om dig som vill hjälpa dig. Ta tag om en av alla de händer som är utsträckta, du är inte ensam i världen. Kom ihåg det, alltid. Man ska inte hålla på med sådana saker, och jag vet att du vet det, och jag vet att det inte bara är att vakna upp en morgon och så går allting bra. Det tar tid, och många tårar. Men livet finns där, och det ler mot dig. Våga kliva in i ljuset och låta allt solsken falla på ditt ansikte. Alla människor förblir inte fallna, vi reser oss igen. Våga göra det, våga bara. Det krävs mycket mod, men jag vet att det finns där inom dig. Bryt inte ner dog själv, du är fin precis som du är ♥

Någon mogoen och erfaren eller snäll som kan tänkas låta mig lufta mig lite.

^
Sure, om du kan tänka dig att snacka med ngn du inte känner alls så :o Förstår om du inte vill ~

Jag blev just "dumpad" av min nu föredetta pojkvän. Han gillar en annan. Moa. Och han gillade henne medans vi var tillsammans. Han sa att jag vara var "under tiden".
Utnyttjad.

Usch, det var verkligen tråkigt att höra. Det är inte ett schysst sätt det, att låta dig hoppas när det egentligen inte är så. Lite för mycket spel över det. Men du får komma ihåg att det är han, inte du. Du har inte gjort något fel gentemot honom, kom ihåg det. Tro inte att bara för detta blir du aldrig mer älskad, det är fel. Och inte sant. vi råkar alla ut för hemska och jobbiga saker, men det går att ta sig igenom. Och snart hoppas jag att du kommer på fötter igen. Nu är du av med honom och kan börja på nytt. Detta är verkligen, verkligen synd och jag skänker alla min tankar till dig.

Tack ♥
Men... Han vill inte ens prata med mig. Han sa till en vän att "hon vill säkert bara ha tillbaka mig". Visst. Nej jag vill inte ha tillbaka honom, men jag vill inte heller vara fiender på livstid! -.-

Låt tiden få gå. Det var inte så länge sedan va? Man kan inte döma hur framtiden kommer se ut, och verkligen inte efter kort tid. Låt några dagar få gå och se var ni hamnar. Det är svårt att träffas, speciellt efter ett att förhållande just slutat, men det handlar bara om att man får lära sig att leva med det. Tids nog så vänjer ni er båda vid hur det är, och då blir det inte lika jobbigt. Strunta i att prata med honom om han inte vill det just nu, ni behöver båda säkert lite utrymme just nu. Försök, även om det är svårt, att tänka på något annat, något som gör dig glad. Ni kommer inte att vara fiender på livstid, verkligen inte. Men låt allting få ta sin lilla tid, så ordnar det upp sig, det lovar jag.

Usch, nu känner jag mig jobbig som bara klagar... Men ha har bildat som ett "lag" med mina vänner, så de står på hans sida.
Ensam.

Jippi...
fredag.
Hemma, mina kompisar är hon varandra, imorgon ska de på partykalas UTAN mig.
bläääääääääääääääääää!
snyft

Jag måste sluta hata mig själv. Jag måste äta mera. Jag måste vara mer social. Vill inte på klassresa nästa fredag.