Life - Lupple & Medi PRS

"Hur kommer det sig att du är snygg?" hoon såg yrvaken ut och skrattade sedan.
"Jag blir alltid så här frågdum när jag är trött." Hon vände sig om.

Han såg på henne och skrattade lite. Drog handen igenom sitt hår. "Snygg? Jag antar att det är genetiskt." Sa han roat och drog handen igenom hennes hår och smekte hennes kind.

"Du är så vacker." Hon drog sig närmare honom och såg på honom.
"Så vem ska laga lunchen? Du eller jag?" Hon sågpå honom.
"Mår du bra nu då?"

Han log och drog upp henne i sitt knä. "Du är vacker. "Log han och såg på henne. "Vi kan väl hjälpas åt?" Föreslog han och nickade sakta. "Jag mår bra. " Sa han ärligt.

"Hjälps åt." Viskade hon och kysste honom.
"Då går vi och hjälps åt." Viskade hon och stängde av månen och log.
"Jag är så nöjd med rummet."

Han besvarade kyssen och reste sig upp. Hjälpte henne upp på fötterna och ledde ned henne till köket och drog på sig ett par byxor när han väl var där.

Hon log svagt och såg sedan på honom.
"Så vad hände egentligen? Någon hoppade på dig och gjorde vad?" Hon gick till kylskåpet och såg vad som fanns innan hon tog fram en bit kött och potatis.
"Gillar du vitlök?"

Gabriel såg på henne och tvättade av sina händer och flinade lite. "Du är verkligen intresserad?" Frågade han och blev mer allvarlig. "Vi hade jagat och det tar oss närmare vargen och en av de yngre vargarna kunde inte riktigt kontrollera sig och beslutade att utmana mig som alfa. Alla har rätt att göra det när som helst men det sker sällan. Mer i sådana här situationer när känslorna är lite hm mycket." Sa han ärligt. "Så vargen tog mig med överraskning och ja bet ned i min nacke. Jag försvarade mig. Han ser betydligt värre ut än mig." Erkände han för att sedan nicka. "Det gör jag." Log han ärligt.

Hon suckade.
"var du tvungen att bli alfan? Seriöst älskade. Du gör mig galen." Hon satte sig närmare honom occh kysste honom mjukkt.
"Men du kommer bli en så bra vakt till mig."

Han såg på henne och skrattade tyst. "Det var inte ett aktivt val, det var mer en födslorätt- en instinkt." Viskade han och smekte hennes kind. " Det kommer jag." Log han lyckligt.