De utvalda

Ethan slog sig ned i det varma gräset. Han ville så gärna att Eletha skulle kunna sitta vid honom...Vina var ju inte här...Och han skulle nog kunna få sina söner att förstå, de såg upp till honom.
"Har jag presenterat er för vår nya vakt?" sa han plötsligt och nickade mot Eletha.

Elethas anletsdrag var stela och hon stod stilla bortifrån dem. Då Ethan presenterade henne bugade hon djupt för dem utan att röra en min, hon undrade vad Ethan menade med det. Han hade ju presenterat henne första dagen.

Ethan vinkade till Eletha så hon skulle komma närmare. "Hennes namn är Eletha...". Simon såg upp på henne, han kände igen det namnet, men det var länge sedan han hört sin far nämna det.

Eletha kom fram till dem, hon visste inte vart Ethan ville komma så hon höll sin mask som vakt. Men mötte Simons blick, han som kunde tala och förstå djur.

Ethan blev säkrare på vad han ville. "Jag kände henne...För tolv år sedan, vi var båda på slottet". Simon såg nu intensivt på Eletha, som om han redan förstod.

Eletha slängde en blick på Ethan, en på Hektor och sedan en på Simon innan hon lät masken falla och log svagt, "Hej, Simon." sa hon mjukt.

Simom stirrade på Eletha. "Mor,?" sa han tillslut tveksamt. Hektor såg förvirrad ut bara, Ethan rufsade honom i håret.

Eletha nickade med blanka ögon, "Ja, Simon." sa hon med kvävd röst vilket betydde att hon höll tillbaka gråten och tog prövande ett steg fram mot honom.
"Kan du fortfarande tala djurens tungomål?" frågar hon med mjuk stämma.

Ethan munlade snabbt historien till Hektor. Simon kunde den. "Så...Du älskar inte mor?" undrade Hektor som nästan såg ledsen ut. "Nej...Men jag älskar dig och Simon" mumlade han och kramade om honom.
Simon nickade sakta. Han sa något och lät som en fågels kvittrande. I nästa stund landade en fågel på hans axel.

Eletha log svagt och nickade, "Det är bra min son, använde det bara till gott." sa hon med låg röst och såg på fågeln sedan på Simon. Sakta tog hon fram armarna mot honom, hon ville krama om honom och slutligen kom han in i hennes längtande famn.