De utvalda

"Du får göra vad du vill nu, men kom till stallet om en timma..." sa Ethan till Eletha innan han gick med Simon ut ur rummet ner mot matsalen.

"Tack sir" sa Eletha med en bugning och sedan en åt Simon innan de skiljdes åt. Hon skulle ut på borggården för att träna.

Det gjorde lite ont i Ethan att Eletha var tvungen att buga för honom och Simon, deras son.
"Far, hur är det?" undrade Simon medan de gick. Ethan log lätt. "Bara bra...". De kom till matsalen och satte sig och åt mat, Hektor var där, men inte Vina.

Eletha försvann ut på borggården men tog i förbifart ett äpple, då skulle inte Ethan kunnat klaga hon hade ätit. Sedan sprang hon, gjorde kullerbyttor mest för att behålla smidigheten, behålla sig smal och träna.

De fortsatte äta, Vina dök aldrig upp, men det gjorde Ethan inget. Då de var mätta reste han sig. "Vill ni följa med ut och rida?". Pojkarna nickade glatt och ivrigt. De tog sig ut ur matsalen och rörde sig mot stallet.

Eletha väntade vid stallet med hennes och Ethans häst då hon såg hans söner med gjorde hon ett tecken åt stalldrängen att fixa fram deras med.
Hon hade trott att de skulle ut själva, men nu var hon en stel och kall vakt istället.

Ethan var nästan nära att krama om Eletha men han nickade bara åt henne. Han hoppade upp på sin häst och detsamma gjorde pojkarna. Sedan började de sakta rida mot skogen.

Eletha satte sig upp på hästen och följde tyst efter dem på behörigt avstånd. De var alla nu adliga, det gick inte att se ifrån och hon var enbart en vakt.

Ethan såg bakåt mot Eletha lätt men blicken drogs snabbt mot hans söner igen. De pratade, skämtade och skrattade tillsammans. Snart kom det till en dal och Ethan hoppade av och lätt hästen gå fritt och beta.

Hektor och Simon hoppade av även dem och släppte lös sina hästar. Likaså gjorde Eletha med ett öga på dem alla särskilt Simon, hon hade inte fått sett honom ordentligt. Hon var på avstånd till dem alla men ändå på hörhåll.