Divergent (TildeW & Kaninis)

((Det skulle jag kunna gå med på, men då har jag ett ynka litet krav, att vi kan försöka skriva lite mer detaljerat))

( Visst)

((Det är du som skriver))

Esme hade torkat bort tårarna som runnit ner över hennes kinder, hon var tvungen att hitta Eric för att förklara för honom varför hon gjorde det. Esme styrde stegen mot det hållet hon sett Eric gå åt. Nervöst pillade hon på sitt hår medans hon ökade på stegen.

Skylar log svagt, hennes rödspränga ögon hade gått tillbaka till sit naturliga utseende. Håret som hon hade satt upp i en hästsvans hängde nu längst hennes rygg. Hennes smala, ganska så bleka fingrar letade sig upp för Peters muskulösa armar. Det var en av grejerna som skilde de två individerna åt. Peter var så mycket starkare än henne, hans muskler syntes, och Skylar hade inte heller missat hur tjejerna från både falangen och noviser hade kollat in honom under träningen. Det andra var deras personligheter, Skylar hade den typiska De Fridfulla personligheten, hon är ödmjuk, osäker och rädd, medans Peter är mer självsäker och ganska så självisk. Den tredje saken var hur passionerade de var, Peter skulle göra allt, till och med döda någon för att komma in i falangen, medans Skylar bara skulle acceptera hennes öde.

Peter strök undan lite hår från Skylars ansikte och log mjukt mot henne. Han rörde till hennes kind och gav henne en lätt kyss på hennes varma läppar.

Esme såg Eric längre fram och stannade. Skulle hon verkligen gå fram till honom eller bara hålla sig undan.
" Eric" sa Esme tyst och rörde till hans arm. Hon såg hans tatuering och bet sig själv i läppen.

Skylar rös till när hon kände Peter kalla hud mot hennes, men besvarade hans kyss när han böjde sig fram. Hennes händer letade sig upp till hans hår där hon lät dem vara kvar. Hans bruna hår var mjukt och rätt så tjockt, en av de saker Skylar älskade mest. Hon lutade sin panna mot hans, hennes ögon fortfarande stängde, det ända som hördes var deras djupa andetag, det var inte som flåsandes, bara djupa.

Eric vände sig om när han kände hur någon rörde till vid honom. Bakom honom stod Esme. Snabbt tog han ett andetag och öppnade munnen för att säga något, men hur mycket han än försökte var det ända ljud han fick ur sig allt annat än ord.

" Kom vi går till sovsalen" viskade Peter i hennes öra och log mjukt till. Han tog hennes hand och flätade ihop den med sin innan han började vandringen mot sovsalen.

" Kan vi prata?" frågade Esme tyst och kollade ner på sina skor. Hon hade så dåligt samvete för att hon hade kysst honom tidigare men han var så snygg med sin tatuering och sina muskler.

Dem gick i tystnad mot sovsalen, korridorerna var ganska så kylliga, vilket fick håren på Skylars armar att resa sig. När dem kom in i sovsalen var inte många där, Edward och Myra satt och pratade i ett av hörnen, Molly låg i sin säng och såg upp i taket. Drew var säkert i duschen, som de flesta var vid den här tiden.
"Vad gör vi här egentligen?" sade Skylar tyst.

"Jag- jo, jag tror jag har tid" sade Eric med en lätt nick.
Han slängde snabbt bort lite av sin blonda lugg från ansiktet.

Peter tog med henne till sin säng och satte henne ner. Han böjde sig fram och kysste henne igen, hans händer strök henne försiktigt över ryggen. Han fortsatte att kyssa henne ett bra tag.

Esme visste inte hur hon skulle börja.
" Jag vet att det var fel att kyssa dig men jag gillar dig Eric, du ser så där mystisk ut med din tatuering och dom där ljusa ögonen och jag kunde inte låta bli att falla för dig fast jag vet att det är förbjudet" sa hon tyst och kollade nu upp på Eric.