(prs)Mellan mig och Yes

Elias kröp efter Hanna ut ur rummet han såg sig om när han kom upp fötter

HANNA:

"Det är väll bara att börja leta antar jag." Säger Hanna och går in i ett av rummen.

SOFIA:

Sofia vände sig mor Johannes som satt kvar.
"Ska du med eller stannar du kvar?" Frågade hon.

" Jag stannar kvar sa Johannes och tänkte att om han var med så förstörde han allt för de andra

SOFIA:

"Okej." Svarar Sofia och kryper ut ur skyddsrummet och öppnar en av dörrarna.

HANNA:

Rummet Hanna kom in i var kolsvart. Hon sökte på väggen efter en lysknapp, men det verkar inte finnas någon. Samtidigt som hon gör det snubblar hon på något och ramlar om kull och slår i huvudet i något.
"Varför är jag så oduglig." Muttrar hon håller sig för pannan där hon slog i.

Elias gick in i ett rum och såg inget kors och stängde dörren innan han gick in i spindelvävet
Johannes tog fram en skapel och skar sig lite på armen

HANNA:

Hanna reste sig upp och gick ut ur rummet fortfarande med handen på pannan.
Hon valde att gå in i ett rum som låg mitt emot rummet hon nyss varit i.

SOFIA:

Rummet Sofia gått in i var inget rum utan ännuen korridor.
Det är ju hundra tals rum i det här huset, vi kommer aldrig hitta det där korset. Tänkte hon.

Elias suckade då han hade letat igenom flera rum utan resultat
Johannes dolde armen i knät och la undan kniven

SOFIA:

Sofia gick in i en av rummen och i det rummet tycktes det ändast finnas en trappa. Hon gick upp för den och den verkade leda till någon slags vind.

HANNA:

I rummet Hanna gick in i var lampan redan tänd. Hon sökte egenom det utan resultat.

Elias gick in i ett rum och såg en trappa den verka leda nånstans han gick upp för den och märkte att den ledde till ett rum

HANNA:

Hanna gav upp. Korset skulle säkert inte hjälpa iallafall och dom hittade det ju ändå inte.
Hanna började gå tillbaka mot skyddsrummet.

SOFIA:

Sofia märkte att det fanns en hel del grejer uppe på vinden. Det skulle ta evigheter att rota egenom allt.