The Vampire Diaries [Rollspel]

" Jag och Caroline ska ju bli bästa vänner, jag behöver inte Sage. Klaus som jag sa det kommer inte störa dig, du ska ju ändå tillbaks till USA när vi har landat" sa Finn belåtet
" Du och jag bästa vänner, vi får väl se" fräste jag mot honom

"Och sedan när har du börjat bli så självständig Finn?"sade Klaus varnande. "Caroline är inte Sage!"
Kol tittade från den ene brodern till den andra men förblev tyst.
"Jag går ingenstans, du av alla ska inte säga åt mig vad jag ska göra eller inte!"sade Klaus med allt högre röst hela tiden. "Om jag så skall följa efter Caroline för resten av mitt liv!"

" Fint, nu har jag två som ska följa efter mig" mumla jag tyst
" Klaus du som är så upptagen ska väl inte stanna i paris. Du ska väl skaffa fler hybrider, du behöver inte följa efter henne det är ju jag" sa han flinandes

Klaus kunde inte behärska sig längre, han bokstavligen flög på Finn och började slå honom. Finn må vara äldre och större, men Klaus var mer ilsken. Kol endast stod och stirrade, han visste att det inte var någon idé att försöka stoppa dem.
"Esther skickade dig för att förstöra mitt liv, inte sant?"sade Klaus mellan varven som han slog, sparkade och så vidare.

"Men nu får det vara nog!" sa jag
De slutade bråka och jag knuffade bort Finn så att han hamnade på en sits längst bak och knuffade fram Klaus, och satte mig i mitten av rummet.
"Planet landar om 30 min" sa högtalaren

Klaus såg på Finn med ett ilsket uttryck i ansiktet, han struntade förstås inte helt och hållet i sina hybrider, men för en gångs skull så var det en person som var viktigare.
"Caroline", sade Kol och satte sig bredvid henne. Klaus himlade med ögonen. "Jag ber om ursäkt över detta lilla missöde, men du förstår, Nik är inte riktigt..."
"Kol", sade Klaus lugnt. "Om du ska förklara hela min situation kan du väl göra det då jag inte hör på, eller hur?"

" Jaja, Klaus titta framåt, titta inte mot Finn.
och ingen säger ett ord förens vi är framme, man behöver lite lungn och ro" sa jag argt

Klaus suckade och satte sig bekvämare. han hatade att ta order, det fick honom att minnas Mikael och det var inga roliga tankar. Men ändå så var han trött, han hade inte sovit ut på flera veckor kändes det som. Inte för att han tänkte somna heller, aldrig i livet.

Nu hade vi äntligen landat, snabbt gick jag av planet och gick ut från flygplatsen. Där såg jag eiffeltornet, jag kände mig så lycklig.
" Hmm nu måste jag checka in på ett hotell" sa jag för mig själv

Klaus gick irriterat efter Caroline med Finn framför sig och Kol bredvid sig.
"Jag har aldrig varit i Paris", sade Kol. "Kvinnorna här är... ja vad ska man säga..."
"I din smak", muttrade Klaus.
"Nej då", sade Kol. "Jag tror jag håller käften. Men ärligt talat Caroline, är det inte lite humoristiskt att du har tre originaler efter dig?"