Åldersångest :(

Jag har riktig ålderkris.
Om bara någon månad fyller jag 21.
Räknade ut att under nästa sommar-os ska jag fylla 25. När blev jag så jävla gammal?
Jag ser fortfarande tillbaka på 2007 som det bästa året i mitt liv. Då var jag 15-16 och levde livet.
Nu är jag vuxen, jobbar 8-17 mån-fre och förväntas ta ansvar.
Folk blir förvånade över att jag inte bor själv.
Jag vill, men samtidigt inte. Världen skrämmer mig samtidigt som den lockar mig!

Varför har alla sånn åldersnoja? Jag är själv 20 och känner mig inte ett dugg stressad. Jag bor med min pojkvän, har gått ut gymnasiet och deltidsjobbar typ, that's it.

Känner absolut ingen stress angående giftemål, barn, resa jorden runt, se platser osv. Jag är inte så gammal, jag har massor med tid på mig. Om man redan gjort allt man vill göra i livet när man är 25, vad ska man då göra resten av livet? Tror inte känslan av att man gjort allt så man nu bara väntar på graven är speciellt kul den heller.

Jag fick åldersnoja när jag fyllde 20 och insåg att jag inte var tonåring längre xD
I år fyller jag 22 och tycker det är helt lugnt. Känner mig inte ett dugg gammal. Jag har dock åldersnoja för min lillasyster xD Hon fyllde 18 i år och jag har sjukt svårt att fatta att den lilla ungen faktiskt är vuxen och det känns som jag var där nyss. Hur i hel**** gick det till? :O