Vem känner ni igen er hos?

Känner igen mig i Snape.
Han kan aldrig riktigt vara sig själv, han sätter upp den där hatiska attityden och visar inte att han faktiskt har mycket kärlek inom sig. Han är ganska egoistisk, med tankte på att han bara brydde sig ifall Lily klarade sig, men inte James och Harry. Han tar ut sin ilska och sorg på ett kind of dåligt sätt.
Han vill inte att Dumbledore ska berätta för någon om den kärleksfulla sidan som han har.

Jag är så. Jag är aldrig mig själv, även om folk tror det. Jag kan bara inte. Ofta så har jag en attityd som liknar Snape, jag kan vara otrevlig och komma med elaka och hånfulla kommentarer. Jag vill inte visa för folk att jag känner kärlek, för jag vill inte känna det. Jag hatar kärlek och därför tränger jag undan dem känslorna. Egoistisk är jag också. Jävligt egoistisk, även om jag försöker att inte vara det.

Sedan känner jag igen mig lite i Neville.
Han var från början en "feg" liten pojke som var smått "utstött", med dåligt självförtroende, men växte upp till en modig man med super självförtroende.

När jag började F-klass hade jag otroligt bra självförtroende och var väldigt social. Men all min glädje försvann på några veckor. Mobbningen började och mitt självförtroende sjönk för varje dag. Jag var mobbad i 9 år. F-8an. Jag vart mobbad psykiskt,verbalt,vart hotad,utfryst och misshandlad(dock varade det bara i ca 1 år.) m.m.
Tillslut, nu i slutet av 8an fick jag byta klass.
Nu i 9an ska en förändring på min skola ske. Alla vi 9or ska gå i samma hus, så jag kommer vara i samma korridorer som min gamla klass. När jag bytte klass fortsatte dem hålla på med mig, men jag hade vänner vid min sida som stöttade mig.
När vi kommer gå i samma hus vet jag att allt kommer bli värre igen, men nu tänker jag slå tillbaka. Jag tänker inte ta skit från de där äckliga små ungarna. Mitt självförtroende har ökat(dock är det ändå inte så bra), och jag vet att jag är bra på att ge svar på tal.

Så ja, känner igen mig i Neville som också höjer sitt självförtoende och står upp mot folk.

Vart lite lång text nu, hoppas ni orkade läsa xd

Jag känner igen mig hos Hermione. Hon är ambitiös, driven, omtänksam men ändå helt blyg och lite av en outsider ibland(mest i den första boken tänker jag på nu) också att hon är väldigt hård mot sig själv, att det inte räcker för henne att få 10 outstanding och 1 exceed expectations (stavning? ) på hennes OWLs! Känner igen mig svin mycket i det, inte blir jag glad om jag får VG på saker, jag måste få MVG annars känner jag mig helt dålig.

Med närmare eftertanke är jag en blandning av Harry, Ron och Hermione. Det finns den långa versionen och den korta. Ikväll tar vi den korta.

Harry: Vi älskar Quidditch och är sportande människor. Vi ser ibland i tunnelseende, har otur när vi tänker men får också bra snilleblixtar. Vi har knotiga/problematiska knän, gröna nyanser i ögonen (okej, mina ögon var blå - blev gröna - gick över till blågrågröna och är nu blåare igen). Vi försöker att hjälpa andra, är tacksamma över det vi får vara med om och finner våra familjemedlemmar utanför den biologiska familjen.

Ron: Rädd för spindlar, halvfeg, humoristisk när det gäller, svartsjuk. Jag och Ron bär på många gemensamma egenskaper, plus att vi båda är rödhåriga för stunden (sch, petitess att jag färgat mitt).

Hermione: Ordningsflickan som försöker göra rätt, vara andra till lags, pluggar hårt och tar hand om hushållssysslor.

Så dudes, vill ni träffa på trion någon gång så kan ni ju alltid ringa efter mig

Kan ibland känna igen mig i Snape eftersom jag lätt kan bli rätt nedlåtande och svår mot folk jag inte känner eller, från min ibland extremt höga häst, inte anser vara värda trevlighet. Annars lite i Luna eftersom jag ofta blivit sett som en riktigt skum lirare, och i Fred/George eftersom mitt intresse inte legat i plugget jämt.

Jag är nog ganska mycket lik Neville och Ron , jag hamnar alltid i trubbel , känner igen mig i Molly Weasley och Minerva Mcgonagall , men allra mest känner jag igen mig i Snape .

Under skolperioden var jag Luna. Jag höll mig ofta för mig själv och ansågs vara en ganska skum och udda prick. Jag brydde mig aldrig om vad andra tyckte och utsattes för en del elakheter.

Men fan, riktigt illa att jag har förlorat vissa av de dragen ju

Idag skulle jag säga att jag var Neville: Den där som ingen riktigt ser någon storhet i men som kan visa mod och lojalitet för dem jag bryr mig om och det jag kämpar för.

Jag tror att vissa av Nevilles drag går att applicera på Lupin också, även om Lupin anses duktigare och skickligare.

Holy Shit, jag är sonen som Neville och Luna aldrig fick :o

Luna Lovegood. Jag vet inte riktigt varför men det käns som vi har exakt samma personligheter.

Jag känner igen mig klart hos Neville, för att han är en sån som man tror är en tönt fast man är en stor människa inuti.
Jag känner mig ganska mycket igen mig hos Lily för jag försvarar mobbade.

Molly Weasley fråga mig inte varför

Tänker vara lite "ego" och säga Hermione faktiskt.

Hermione: Jag är väldigt allvarlig när det kommer till skolan och vill INTE bryta mot reglerna när det inte behövs, jag är den som kommer på alla idéer och när det är gruppredovisning är det oftast jag som gör det mesta av jobbet och som pratar mest.