Privat roll mellan BlåaMugglaren och Masato

-Pratar den där draken med mej? tänkte Anastasia.
Hon fortsatte stirra på Sarabi.

Sarabi såg på flickan som verkade förvirrad och Sarabi såg på draken igen och sa med telepati.
- Jag pratar med dig hörru, du kan väl prata och jag ställde en fråga.

-Eh, OK, Jag ville träffs dej för att... Tja, jg har ju aldrig sett en drake förut, Sa anastasia och försökte vara rolig

Sarabi morrade till och sträckte ut vingarna lite och sa i huvudet.
- För att aldrig sett en drake förut?
Och hur vet jag att du inte har andra med dig?

Anastasia blev nervös.
-Jag har inga andra med mig, Jag lovar.
Om jag hade några med mej skulle de ha kommit nu, Sa hon och försökte övertyga sarabi att hon var ensam

Sarabi såg på henne ett bra tag innan stängde munnen helt och drog in vingarna igen och sa i tankarna.
- Nå får tro dig.
Men varför är en ung människa som du helt ensam här ute egentligen?

-Jo, jag har inte så många vänner i skolan.
Anastasia kollade ner i marken

Sarabi la sig ner med ena frambenet över det andra och undrade för sig själv hur en person kunde vara utan vänner.
Men det var ju lätt för henne att säga, hon umgicks ju inte så mycket med ándra drakar heller.

Anastasia satte sig ner.
-Har du några kompisar?

Sarabi såg på henne och sa.
- Om jag hade kompisar så skulle jag inte ens vara här.