Forbidden love [Privat Zora & Memory]

Kash stängde dörren efter dem och satte sig ner på en av bänkarna. Han sa ingenting på en stund - dels på grund av att han väntade på att hon skulle säga någonting men också för att han inte visste vad han själv skulle säga.
"Du är inte okej," konstaterade han tillslut och lutade sig mot väggen. Man behövde inte vara duktig på att läsa av andra för att förstå att hon ljugit för honom om hur hon mådde.
"Det är okej att inte vara okej ibland," la han sedan till, "och det han gjorde till dig var definitivt inte okej."

Nellie stod tyst och granskar honom när han satt sig och lyssnar på honom tyst och bett sig tyst i läppen när han kom på hennes löng och sedan sa det e okey inte vara okej.
-Han har inte sagt det va?
frågade hon nu och såg på honom och lutade sig förstkigt mot ett skåp och såg på honom nu, hon ville veta om han hade sagt något
-Och jag vet det e okeh att må skit, tro mig jag har mått dåligt förr.
sa hon nu lugnt

Han nickade knappt märkbart när hon sa att hon var medveten om att man inte alltid behövde må bra. Det var förvånansvärt många som trodde att man alltid behövde göra sitt bästa ifrån sig, och att man inte fick låta kronan falla från huvudet.
"Sagt vadå?" frågade han med huvudet på sned. Han visste inte ens vem hon syftade på i det här fallet.

Nellie såg på honom kort bara och tänkte sen och kollade ner på sina fötter och sen på honom igen nu och man såg hon visade en svag sida fakitkst, inte den stacka lilla drottnignen i skolan.
-idrottslärare. Det e rätt tråkgit om han ej infomerar.
sa hon nu lugnt och suckar
-Jag e rädd för vatten det e det, höll på drunkna när jag var liten så har inte varit i vatten sen den dagen bara dit ag når till anklarna.
sa hon nu lugnt och såg på honom och suckar, man såg hon inte gillar prata alltid men på ett vis lättad över fått prata med honom.

Han väntade tålmodigt på hennes svar. Han fick ta del av en helt ny sida av henne nu vilket han inte direkt varit beredd på. Men inte hade han ju direkt kunnat förvänta sig att han skulle sitta här med henne idag. När hon berättade om sin rädsla för vatten snörpte han lätt på munnen, kunde inte låta bli att undra ifall killen varit medveten om det när han försökt knuffa henne i vattnet.
"Lärare har tystnadsplikt. Jag undervisar ju inte i idrott och han hade ingen orsak att berätta för mig att du är rädd för vatten." Han antog att åtminstone en av de två andra lärarna som var på plats visste om hennes dilemma. Eller så kanske det faktiskt bara var så att endast idrottsläraren - och nu han själv då - som visste om det här.

Nellie hade algt arman om sig och lyssnar på honom, om man grnaskar henne sg man hon tränade väl och höll sig i form och lyssnar på hans ord.
-min mamma har sagt han får säga till behöriga lärare om det kommer i en sådana är sits.
sa hon nu lugnt och såg på honom. Hon visste nte mer hur hon skulle säga.. Hon tänkte lite grann snabbt
-jg har inte godkänt i simmnig i skolan men vi har fåt intyg och allt av min kurator typ.
sa hon och suckar tyst och såg på honom lugnt. Hon kände sig trygg med honom okey kanske för hon hade extra lektion med honom så han hade fått henens tillit.

Kash harklade sig och vände blicken till golvet. Det fanns säkert en orsak till varför han inte hade fått reda på det här. Han var ju nyanställd på skolan och undervisade i engelska: idrottsläraren hade knappast tänkt sig att han någon gång skulle kunna få användning av informationen. Men han hade ju en oren bakgrund också - det kunde vara en förklaring. Men ingen annan än rektorn borde vara medveten om hans brottsregister?
"Jag är rädd för höjder," avslöjade han efter en stund. Hon visste ju ingenting om honom och det var nog inte så farligt om han delade med sig av sin fobi.

Nellie var tyst, den långa och känsliga tystnaden mellan dem typ stack henne som tusen nålar. Hon rste försitkigt blicken när hon hörde hans ord. Hon kudne inte låta bli få ett litet vänskapligt leende mot honom. Han verkade ju vara den typen, fearless mot saker och inte hade någon rädsla
-alla har sina fobier.
sa hon nu tyst och såg på honom snabbt
-Varför berättade du det?
frågade phn nu försktigt och direkt kom en lite nyare sida åter fram, den nyfikna.

Han drog på munnen när hon tyst sa någonting om att alla har sina fobier. Det hade hon så rätt i. När hon ögonblicket senare undrade varför han delat med sig av sin fobi ryckte han bara avfärdande på axlarna och reste sig upp.
"Här kan vi inte sitta hela eftermiddagen," var det enda han sa innan han öppnade dörren till omklädningsrummet. Kash berättade inte mycket om sig själv för andra och det var få han släppte in i sitt liv. Trots att hon bara var hans elev och att han nog inte skulle träffa henne igen efter examen, så kände han sig inte bekväm med att avslöja för mycket om sig själv. Han ville helt enkelt inte riskera att komma någon nära, någon som han skulle börja bry sig om. Och han ville också undvika att någon skulle lista ut hans förflutna och på något sätt kunna komma att använda det mot honom.

Nellie stod tyst och lyssnar och nikar tyst
-japp
sa hon bara och smet ur omklädningsrummet och gick tyst ut och hade givit honom en blick med orden tack i. hon gick snabbt till sina vänner igen som fnittrar drirekt och hon suckar
-ignet hände okey
sa ohn nevist bara och tjejerna skrattar bara lite grann och skskade på huvudet och snart återgick Nellie till vara miss drottning och den svaga lilla Nellie som hade visat sig för Kash var borta.