[PRS] Skorpa och Lingon

Amélie gick mot de i hennes lag med vattenflaskan i handen. Hon tog en till klunk ut av vattnet medan hon satte sig ner bredvid Cornelia som höll på att fläta Amandas hår. Även om det nästan var omöjligt, Amanda hade väldigt kort hår.

En av dem sa ett till skämt, som Amber tyckte lät jätteroligt. Hon började skratta lite, och när hon grymtade till lite på slutet, blev alla tysta. De vände sina blickar mot henne, och hon ångrade genast att hon ens öppnat munnen

Amélie tittade mot Amber och log lite mot henne.
"Herregu-" började Cornelia men Amélie avbröt henne innan hon kunde säga någon taskig kommentar.
"Tycker ni inte att dagens pass var mycket jobbigare?" frågade hon och tittade på de två andra. "Jag blev skit utmattad, på bara första timmen."

Amber fick en liten klump i magen när Amélie mötte hennes blick. Hon hade förmodligen märkt hur Amber stirrade på henne.. Hon såg tyst ner på sina fötter och pillade nervöst upp sina nagelband

Cornelia tittade allvarligt på Amélie.
"Amber sitter och stirrar på dig" viskade hon och tittade nästan medlidande på henne, varför?
"Stackare.." sa Amanda och tittade snabbt bort mot Amber och sedan på Amélie igen.
"Vadå stackare?" sa hon förvirrat och tittade på de båda. Amanda satte sig rakt upp från Cornelias knä då hon flätat hennes hår.
"Hon är ju för i helvete lesbisk." väste hon tyst.

Amber reste lite på sig och ställde tillbaks sin vattenflaska. Hon gav Amélie en sista blick innan hon gick vidare till nästa station

"Men sluta" suckade Amélie och tittade på dem två.
"Har du ärligt talat inte märkt det?" frågade Cornelia och tittade på henne. Amélie skakade lite enkelt på huvudet.
"Nej.." svarade hon och alla tre ställde sig upp.
"Tycker så jävla synd om dig" viskade Amanda medan de gick och la ifrån sig vattenflaskorna. Amélie försökte att strunta lite i dem och gick till nästa station.

Amber kände hur den sista stationen flög fram, och innan hon visste ordet av så var träningen slut. Hon praktiskt taket flög till omklädningrummen för att hämta sina grejer. Men ändå så hann hon inte ut. Precis när hon skulle gå så kom några tjejer och gick förbi. De fnissade lite.
"Lebb", sa den ena, och den andra började skratta. Amber drog på sin huva och började skynda sig ut, hon ville inte gråta framför alla andra

Amélie gick lugnt in i omklädningsrummet och tog åt sig sin mobil och sina hörlurar. Cornelia och Amanda höll på att byta om, så hon fick gå i förväg.
"Hejdå" sa hon och kramade snabbt om dem innan hon gic ut från det stora huset.

Efter att hon gått ett tag kände Amber hur klumpen i halsen inte kunde hållas nere längre. Hon började gråta tysta tårar, och var tvungen att bita sig hårt i läppen för att hon inte skulle snyfta