Privat mellan Ripadal och Shadow of hope

efter några timmar började hon komma tillbaka till och undrade om hon skulle försöka söka upp killen.
Men hon kunde ju inte komma upp på land eftersom hon inte hade de två sakerna som människorna hade.

Alex wondered if he would ever meet the Mermaid agin, when the man had stopped talking Alex went through the the little village but he didn't want to go home, not now so he kept walking around town until his legs were sore, when that happend he sat down on a bench and looked out over the water of the habour.

(Oj då, märkte just att jag skrev det på engelska..... Hoppas att det inte gör något)

Hon simmade till slut in till samma ställe hon hade varit på tidigare och hittade en sten som var i vattnet och började sjunga.
Nu när hon var bannlyst från sin flock så brydde hon sig inte längre riktigt.
Det gick säkert ändå rykten i byn
Hon sjöng på den låt som hon alltid brukade sjunga och som hennesm amma en gång hade sjungit för henne

Plötsligt hörde Alex sång som han... Drogs till men den här gången så var det mycket starkare än sist och han kunde inte låta bli att följa efter. Men han kunde inte släppa minnena och känslan av Deja vous. Han började tänka på den sjöjungfrun som räddat honom och undrade varför hon gjort det.

Kisara fortsatte sjunga och drog händerna över sitt långa mörka hår och höll nere själva sjärtfenan i vattnet och var glad att inte solen var så stekande just här.

Alex hörde hur han kom närmare och närmare den som sjöng för sången blev högre och högre. Han började undra om möjligt vis det skulle vara den som räddat honom som sjöng

Hon hörde någon komma men hon fortsatte sjunga och såg ner på sin blåa fena och blåa överdel som dolde hennes saker.

Alex stannade när han såg vem det var som sjöng, det var fakiskt den sjöjungfrun som räddat honom. Det var verkligen hon!

Kisara vände sig om och tystnade plötsligt då hon såg killen som hon hade räddat.
Vad gjorde han här?
Hon hade trott att han svimmat av rädsla, men nu såg han inte alls rädd ut.

Det var verkligen hon! Men vad skull han göra? Vad var det man kunde göra? "Tack så mycket" sa han till henne i ett lite osäkert tonfall.